- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Femte bandet /
332

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vidare framgår det, att arten i slutet af augusti öfvergifver
häckorten och i september samt oktober passerar längs Asiens
ostkust söderut, hvarunder hon anlägger vinterdrägt. Det är
icke kändt, att hon skulle utsträcka sin färd ända till ostindiska
eller australiska överiden.

På grund af denna utbredning har man icke skäl att vänta
arten förekomma i någon annan af verldsdelarna 1 än i
nord-vestliga Amerika. Förutom på grund af det ofvan redan
omtalade fyndet vid Kotzebue-sund af nordvestra Alaska har arten
blifvit af Ridgway (Bull. U. S. Nat. Mus. n:r 21, 1881, sid.
85, enl. Auk 1884, sid. 78) upptagen i Nordamerikas fauna med
anledning af ett uppgifvit fynd vid Point Barrow på Alaskas
nordkust; Murdoch har likvisst icke funnit fogeln derstädes.
Skulle något sålunda vilsekommet exemplar lyckas öfverlefva
sommaren, så kunde det möjligen under höstflyttning ertappas
någonstädes vid Amerikas vestkust (såsom fallet varit t. ex.
med Motacilla ocularis).

Om fogelns osteologi och pterylos har J. And e rss on
redogjort uti Trans. Linn. Soc. Lond., I, pt 4, sid. 213 och pl. 35.

36. Phalaropus (Lobipes) lobatus (L.) Lath.

Tringa lobata L. 1758 et 1766; hyperborea L. 1766.

Anträffades under färden allenast en gång, nämligen vid
vinterstationen den 23 juni 1879, då expeditionens chef
professor Nordenskiöld i närheten af fartyget fann på en
af-skrädeshög ett dödt, men färskt exemplar, en hona (n:r 357,
sprit); det bar sommardrägt. Äfven Nelson uppger arten
vara sällsynt vid norra tschuktsch-kusten

Artens nordligaste fyndorter äro: Island, Färöarna,
Skot-land, Iiebriderna; nordliga Skandinavien och Finland, Archangel
(Goebel), Mesen (Bystrow), nedra Petschora allmän,
åtminstone till Dvoinik (68° 28’; Seeb. & H. Br.); Waigatsch
(Pleuglin), Kap Grebeni derstädes (Théel), Ob-viken (Sujev,
Pall); Jenisej ända till Tolstoinos (70° 10’; Schmidt) och
Goltschicha (Seeb); Taimur-landet vid Boganida (70°) och
Tai-mur-floden (73 3/4°; v. Midd.), Kolyma (Steller); Tschuktsch-

1 Ännu år 1871 går »Europe» igen såsom en af fyndorterna, som anföras

af G. E. Gray uti Handlist, III, sid. 51.

3 Nelson (Birds of Ber. Sea, sid. 91) refererar xir »Vegas färd» alldeles
oriktigt, att Nordenskiöld skulle uppgifvit denna art häcka vid Sibiriska
öarna och finnas längs hela Ishafs-kusten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/5/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free