- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Femte bandet /
339

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För närvarande äro följande nordligaste fyndorter för arten
kända: Skotland (se Dresser); norra Skandinavien och
Kola-halfön; Spetsbergen, Stans Foreland (tillfälligtvis); Archangel och
Dwinas mynning, tundran vid Petschora, Stanovoialachta (Seeb.

& H. Br.); Novaja Semlja vid Matotschkin Schar (Gillett) och
Jugor-sund å tundran (Heuglin); norra Ural vid 66—68°
(Brandt); Schtschutschja vid Ob-mynningen (67—68°; Finsch);
Dudino och Tolstoinos (69—70°; Schmidt); Koreika samt
ännu vid 71° längs Jenisej (Seeb.); Boganida, Taimur-floden
vid 73 3li° och Biranga-bergen i vestra Taimur-halfön (v.
Midd.); i Lena-deltat vid Sagastyr (73° 22’; Bunge);
Tschuktsch-landet (Vega-exp.). (I Amerika är fogeln icke funnen).

Pallas säger visserligen om fjällpiparen: »in borealibus
Rossi® et Sibirise totius copiosissima avis», men veterligt var
fogeln före Vegas fynd angifven inom arktiskt område ej
ostligare än i Taimur-landet. Tvärtom tillägger Pallas: »Stellero
asservante in Kaintschatka desunt»; och i öfverensstämmelse
härmed har ej heller Dybowski funnit arten der (utan blott
Eudr. mongolicus). Uti sydliga delarna af Sibirien är fogeln
funnen på högfjällen i Baikal-nejden (Radde, Dybowski),
men icke ostligare; och ett af C as sin anfördt exemplar från
norra Japan har Swinhoe (Ibis 1863, sid. 444) ansett vara
tvifvelaktigt (mongolicus?).

Då nu Vega-expeditionen funnit arten i gamla verldens
nordostligaste ända, synes det troligt, att fogeln bör kunna
anträffas på flyttning i östra Asien, antingen på kontinenten
eller öarna.

Aegialitis mongolicus Pall.

Skall enl. Harting (Proc. Zool. Soc. 1871, sid. 110) under Plovers
expedition vara af Sir J. Barrow funnen vid Choris Peninsula vid
Kotzebue-sund, Alaska; ej funnen af andra så nordligt, men väl på Bering-ön af
Stejneger. Ar för öfrigt en asiatisk fogel.

40. Aegialitis hiaticula (L.) Boie.

Tschuktsch.: argitoåljakidlin.

Allmän på Jan Mayen enl. Fischer och Pelzeln (Öst.
pol. exp. 1883). Det är bekant, att denna fogelart af Torell
och Nordenskiöld är funnen på Spetsbergen, ehuru
sällsynt, ända så långt norrut som på Sju-öarna vid 80° 45
samt af Newton (Pet. Geogr. Mitth. 1871, sid. 66). Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/5/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free