Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vega-exp. exemplar. f p: o 09 p* Vingen. Stjerten. Näbben Tarsen. K P O P° 0 Utt&n.
fr. munv. fr. pannan.
Mm.; n:r 283, 9, Mayngatir ... 270 190 77 27 22 42 31 23
» » 309, (f, Koljutschin.. - 195 71 25 21,4 41 29 21
Eng. tum; n:r 283, 9 ............ 10,6 7,5 3,4 1,07 0,87 1,66 1,22 0,91
» » » 309, c? ............ — V 2,78 0,98 0,85 1,62 1,15 0,83
Innan vi vilja afgöra, till hvilkendera rasen — den
asiatiska fulvus G m el. eller den amerikanska, känd tidigare under
namnet virginicus Borkh., numera äfven såsom dominicus Miill.
— Vegas exemplar måtte höra, måste vi beröra begge formernas
inbördes förhållande. Man har, såsom kändt, hyst mycket
olika åsigter härom. Finsch och Hartlaub (Fn. Centralpol.,
1867, sid. 194) ansågo »die Gleichartigkeit beider fiir sehr
wahrscheinlich; och Swinhoe skämtar (Ibis 1875, sid. 452)
med anledning af tvänne något olika exemplar från samma
land: I should think that individuals in life must often be
puzzled to know whether the »stranger» bird be a »brother or
a cousin». Men Coues (B. of Northwest, 1874, sid. 450) m. fl.
anse virginicus vara en varietet af fulvus; Seebohm säger t. o. m.
(Ibis 1877, sid. 165): »the two species seem to be very distinet»,
och (Ibis 1879, sid. 25): »Ch. virginicus is a distinet species, a
larger bird». Dresser slutligen lemnar mått af en mängd
exemplar från både gamla och nya verlden, men synes icke
vilja skilja dem åt såsom egna varieteter, om de ock betecknas
med skilda namn. — Sedan vår nu föreliggande bearbetning
redan blifvit nedskrifven hafva ytterligare tre amerikanska
ornitologer uttalat sig: Nelson (B. of Ber. Sea, 1884, sid. 84)
uppgifver sig vid Norton-sund, Alaska, hafva funnit alla
öfver-gångsformer emellan begge raserna, och att på amerikanska
sidan af Bering-sund de äldre äro snarlika virginicus, de yngre
åter lika bjert gulfläckiga som fulvus; han benämner fogeln
»Ch. dominicus fulvus (Gm.) Ridgw.» och fann samma form
öfver allt på asiatiska sidan samt såg den vid Wrangels land.
På samma sätt benämner Stejneger sina exemplar från
Bering-ön och hänför såväl dem som Alaska-exemplaren till den
asiatiska formen, hvilken han anser vara skild genom bjertare
gula fläckar. Murdoch slutligen (Rep. Intern. Polar. Exp. to
Point Barrow, Alaska, 1885, sid. 109) anträffade på Alaskas
Ishafs-kust den amerikanska Ch. dominicus och tviflar på
riktigheten af Nelsons bestämning af fogeln från Wrangels land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
