Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarmen innehöll en fjäder och framtill en hvitgrön, sandig
massa, magsäcken derjämte en mängd hår (af säl?).
De först erhållna ungfoglarna (n:r 8«r>, 86) hafva pannan och kinderna
svarta, samt svarta fläckar vid spetsen af ving- och stjertpennorna, äfvensom
på vingtäckarna, skulderfjädrarna och några öfre stjerttäckare.
De gamla, helhvita foglarna (n:r 169) hade ögonlockskanterna
pomerans-röda; näbbspetsen gul, dess rygg och käkkanterna gröna, från
öfverkäks-roten till och med näsborrarna samt underkäksroten, och trakten omkring
underkäksvinkeln gråblåa. Fötter och klor svarta. (Nordqvist).
N:r. Längd. Vingen. Stjerten. Näbbe längd från IS höjd vid Tarsen. K O So D P° D
pannan. B p 3 £ 5’ t* näsborr. roten. p**
-2.» ö ^ K*
169, ad. Pitlekaj ............... 450 337 151 37 54 16,5 13 12 33 47
169, rA ad. » ............... 484 336 157 40,5 58 18 14 12 34 50,5
243, ad. » ............... — — — 38 — 18 13,5 12 36 47
245, ad. » ............... - — — 37,5 — 17 14,5 12 38 46
CO Ui semi ad. Irgunnuk......... — 315 133 35 50 16 12,5 10 34 40
86, ......... — 335 135 36,5 53 16,4 14 11,4 36 42
47. Larus (Rissa) tridactylus L.
forma typica et pollicaris Stejn. (Kotzebui Bp.).
Tschuktsch.: kakyttack.
Om synomymin se Stejneger: Results of orn. expl. (Bull U. S. Nat. Mus.
n:r 29, 1885 sid. 70—80).
Om förekomsten och utbredningen af kryckjan har man
från Europas och Amerikas arktiska delar haft ganska
tillfredsställande uppgifter, men före 1878 känt så godt som
ingenting från hela Asien1. Såsom bekant finnes den i stor mängd
vid Island, Fär-öarna och Spetsbergen, och anträffades norr
derom af Parry ännu vid 82° 45’. Hon häckar i Finmarken
och längs Kola-halföns Ishafs-kust, är sällsynt om sommaren
vid Archangel (Henke), men allmän på Novaja Semlja,
sär-skildt vestkusten (v. Baer, Gillett, Heugl., Théel) ända
till nordligaste udden (Markham); nordostkusten vid Kap
Mid-dendorff (Kjellm.); Payer fann henne på Frans Josefs land. —
Från dessa häckningsställen flyttar fogeln längs sjelfva oceanens
kuster till vestra Europa (n. v. Afr.) och vestra Medelhafvet,
men går endast undantagsvis och fåtaligt inåt land eller öfver
1 Dresser (B. of Eur.) uppgaf år 1878 från hela Asien endast: »in Asia
it is of rare occurrence».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
