Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fötterna äro köttfärgade hos alla utom hos L. leucophceus,
affinis och fuscus, hvilka hafva dem gula.
Till sin utbredning och lokala förekomst är L. affinis en
kontinental flodfogel; alla andra äro företrädesvis
saltvattens-foglar, nämligen var. Vegce, som håller sig till tundrorna
och kalla hafvens kuster; till mera tempererade haf hålla sig,
L. argentatus verus och marinus, begge atlantiska foglar,
äfven-som L. occidentalis och schistisagus, begge pacifiska arter; L.
leucophceus är en sydlig innanhafs- och steppsjöfogel.
51. Lestris crepidatus (Banks).
L. parasitica (Linn.) partim, Nilss.; L. cepplius Briinn.1
Tschuktsch.: uadVukangodlin (Lestris).
Vanliga labben eller tjufjon finnes såsom bekant mot
norden ända vid Jan Mayen, på Spetsbergen, i Finmarken,
omkring Kola-halfön, vid Archangel, på tundrorna å
Kanin-halfön och vid Petschoras nedre lopp; likaså på Novaja Semlja
och Frans Josefs land. Mindre talrikt synes arten finnas i
nordvestra delen af Kariska hafvet (Kjellm.), på tundrorna
vid mynningen af Ob och Jenisej (Théel) samt vid Boganida
1 Rörande artnamnen för tvänne af Lestris-artema, må anmärkas följande:
Namnet »Lestris parasitica (Linn.)» är från början ett kollektivnamn;
Linné gjorde nämligen ännu ingen skilnad emellan spetsstjertade labben
och fjäll-Iabben. Om också hans diagnos (S. N. 17-58, Fn. sv. 1761:
»rectricibus duabus intermediis longissimis») passar bättre på den senare, så
an-gifva åter förekomstorterna och öfriga omständigheter tydligen begge två,
eller åtminstone den förra. Nilsson stod tidigare (Orn. sv. 1821, Sk. fn. 1824)
på samma ståndpunkt, och tyckes (183-5) ansett fjäll-labben vara en »mycket
gammal» fogel; men år 1808 afskilde han den senare arten under namn af
L. Buffonii Boie (longicaudcitus Briss.), bibehållande kollektivnamnet för
den förra. På senare tid har man allmänt nog i Europa, med anledning af
ordalydelsen i Linnés originaldiagnos, begynt tvärt om kalla fjäll-labben
L. parasitica (Linn.), och den andra L. cepplius (Briinn.). Men andra
(t, ex. Stejneger) bibehålla namnet »i. parasitica (Linn.)» för den
sistnämnda, må hända emedan denna ursprungligen varit allmännare känd
och derför väl i främsta rummet af Linné åsyftats. Namnet är sålunda
numera åter hvad det i begynnelsen varit, ett kollektivnamn; det synes oss
derför alldeles icke kunna begagnas, om öfverhufvud »the use of a name
is to distinguish the object to -which it is applied» (Ibis 1883, sid. 117). —
Namnet Lestris cepplius (Briinn., 1764) är visserligen ursprungligen exact
för spetsstjertade labben; men det leder lätt till osäkerhet, då ju »£. cepplius»
(Steph., 1826; Gray, 1849) begagnats äfven för fjäll-labben.—För att undgå
förvexlingar rörande så allmänt kända och omtalade foglar, vilja vi alldeles
undvika begge namnen och föredraga de yngre, men äfvenledes allmänt
begagnade och otvätydiga namnen: Lestris crepidatus (Banks. 1773) och L.
longicaudus (Vieill. 1819).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
