Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bay i Hinlopen Strait (Nord en sk.), Walden Island (80° 38’;
Newt.); Novaja Semlja på vestkustens branter i massor,
Brit-win Nos, Besimannaja Bay, Matotschkin Schar, Serebrannaja
Bay, från Suchoi Nos till Gwosdarewa Guba och nordligare
(Gillett, Heugl., Nordensk., Théel, Payer); norr om
öarna till Frans Josefs land vid 79° 50’ samt Alk-kap (81° 50’;
Payer).
På tvärbranterna äfven vid östra kusten af Novaja Semlja
finnes arten vid Kariska hafvet, men blott sällsynt, emedan
kolonier ej anläggas på ställen, der hafvet helt och hållet
tillfryser långt från kusten (Nordensk., Vegas färd, I, s. 108). Då
dessutom stränderna österut (Jalmal, Hvitön och vid Jenisejs
mynning) äro låga och sandiga, saknas der alkor alldeles;
likaså på vestra Taimur-halföns dock något högre och bergiga
kust samt på Taimur-halfön. På visst sätt kan derför Dresser
hafva rätt i sin uppgift, att Novaja Semlja »appears to be the
eastern limit» för artens utbredning. Men uppgiften är oriktig
så till vida, att arten åter förekommer omedelbart öster om
Asiens nordligaste udde, så snart blott lämpliga lokaler finnas.
Under Vegas seglats från Kap Tscheljuskin österut den 20
och 21 augusti 1878 syntes nämligen några alkor genast norr om
östra Taimur-halfön (77°; 4—10’; Kjellm.); likaså syntes
exemplar den 22 augusti f. m. (Brusew., Hovg.), då Vega i dimma
sökte sig fram i olika riktningar bland isen vid 77° 10’—76° 50".
Då kursen derpå i följd af ishinder stäldes söderut längs
hallons ostkust, sågs den 23 och 24 augusti en större myckenhet
alkor, deribland årsungar. Vid ankomsten sistnämnda dag till
Preobraschenie-ön (74° 44’) anträffades ett verkligt alkfjäll på dess
tvärbranta, nordvestra del; här erhölls en gammal och
tillvara-togos tre ungar (n:r 42), hvilka ännu hade dun qvarsittande
på hufvudets och halsens fjädrar, de yngsta t. o. m. ännu
kalk-spetsen på näbben. Sydligare visade sig några få under den
följande dagen (73° 58—44’; Brusew.). Under färden förbi
Lenas lågländta mynning sågos inga alkor (ej heller
observerad i land af Bunge); men under det Vega passerade tätt
norr om ön Stolbowoj (74° 3’—73° 54’) af nysibiriska ögruppen,
syntes några få på f. m. (Brusew.) och ett par på e. m.
(Hovg.); likaså en fogel följande förmiddag vester om
Lja-chows ö. Det är derför antagligt, att arten finnes på öarna
ymnigare häckande, men att den vid denna tid redan till det
mesta flyttat bort; ty Stolbowoj-ön består af lagrade bergarter
och har på norra sidan höga, tvärbranta stränder lämpliga att
bebos af Ishafvets vanliga fogelbergs-inbyggare (Vegas färd, I,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
