Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låga hafsstränderna och vid strandpussarna vid Vegas
vinterqvarter, voro JEgialitis hiaticula och Tringa Temminckii,
och båda anträffades visserligen några gånger, men öfverhufvud
i obetydligt antal. Ur smärre vattensamlingar vid sjelfva
bafs-stranden hemtade en tid tärnorna (Sterna) en del kräftdjur
(Idothea, Gammarus, Onesimus m. m.). Likaså erbjöd sjelfva den
magra strandvallen tidigare på våren en tillflyktsort åt de
då anländande första landflyttfoglarna, snösparfven (Plectr. niv.)
och lappsparfven (Centr. lapp.) samt stensqvättan (Saxicola)
och Tringa alpina, emedan der anträffades de tidigaste blottade
fläckarne på lägre belägna ställen; Elymus och andra växter
samt de första insekterna lockade dem dit. Men så snart
vidsträcktare bar mark erbjöds, fick den torftiga vallen stå
jemförelsevis öde.
För kolonivis vid hafvet häckande foglar erbjöd, såsom
redan är nämndt, Vegas vinterqvarter alldeles icke eller föga
lämpliga förekomstställen. Jinretlen-klippudden skulle varit
den kanske lämpligaste, men här uppträdde veterligen endast
några par korpar, som häckade mycket tidigt, den 31 maj, först
af alla foglar. Kanske var tschuktschernas uppgift riktig, att
äfven tejstar (U. grylle var. Mandtii) häckade derstädes. Såsom
en tillstymmelse till ett fogelberg kunde möjligtvis anföras
klippan Janrauku1 strax invid ön Idlidlja, der några par måsar
(L. glaucus) häckade på den svårt tillgängliga öfversta afsatsen;
de hade ägg den 2 juli uppå balar af tort gräs.
Vida vigtigare än de hittills berörda förekomst- och
häck-ningsställena voro de för kusten karakteristiska lagunerna
söder om strandvallen. På den enformiga, ödsliga tundran
möter väl här och der ett litet träsk, omkring hvilket marken
ofta antager kärrnatur. Men lagunerna med vare sig bräckt
eller färskt vatten, hvilka lågo i en serie efter hvarandra
närmast sjelfva strandvallen, voro både större än tundraträsken
och beqvämt belägna för foglar, som i och för sin föda måste
göra dagliga färder ut till hafvet. De voro derför anlitade af
ett antal karakteristiska fogelarter. I brist på fogelberg, der
Larus glaucus vanligen intager öfversta krönet, höll denna art
här till godo med den anspråkslösare lagunstranden och lade
der på tufvor sina ägg. Sådana funnos tidigast vid
Pitlekaj-lagunen den 28 juni samt erhöllos derifrån också den 1 juli
och samtidigt från Najtskaj-lagunen. Vid samma tid
häckade här prutgåsen (Bern. brenta var. nigricans), ejdern (Som.
v-nigrum) och alfogeln (Harelda glac.), hvarjemte från lagunen
1 Sid. 2-r>7 Ur namnet skrifvet oriktigt.
Ld v. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
