Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
G. CEDERSCHIÖLD
som stå en nutida svensk till buds, då han vill (abstrakt)
substantivera något visst verb, eller med andra ord: benämna
verbets »handling» eller »skeende». — I förbigående sagdt,
hade det varit bekvämt att inskränka termen »nomen
acti-onis» till ett sådant verbalabstr., som verkligen betecknar en
»handling», och äga en speciell term för ett sådant abstr.,
som betecknar ett »skeende», en förändring af tillstånd o. d.;
dessa bägge kategorier skilja sig nämligen, såsom i det
följande flera gånger skall synas, stundom ganska skarpt inom
substantivbildningen.
Af den nyss angifna begränsningen mellan upptagna och
uteslutna verbalabstrakter kunde det synas följa, att jag till
mitt stoff medräknat sådana ursprungligen sammansatta och
ännu med sammansättningsbetoning (semifortis på slutleden)
uttalade sbst., hvilkas förled är lika med (infinitiv-)stammen
i ett till betydelsen motsvarande verb — naturligtvis för så
vidt de ifrågavarande substantiven kunna tjänstgöra som
nomina actionis till de motsvarande verben.
Så kan t. ex. spådom brukas ss. nom. act. till spå,
läkedom till läka, kännedom till känna, svordom till svär(j)al,
lärdom (t. ex. i förbindelsen »en nyttig lärdom») till lära,
smälek till smäda, kunskap till kunna, vetskap till veta, räkenskap
till räkna, budskap till buda (eller båda), köpenskap till köpa
1. köpslå, dröjsmål till dröja, spörsmål till spörja, tvifvesmål
till tvifla, skonsmål till skona, vittnesmål till vittna, käromål
till kära, älskog till älska o. s. v.
Jag har varit tveksam, huruvida jag skulle medtaga
dessa och dylika substantiv eller icke. Det kan ju ej
bestridas, att åtskilliga af dem just utgöra de allmännast brukade
substantiviska motsvarigheterna till sina respektiva verb; de
äro alltså otvifvelaktigt af vikt för språkets ekonomi inom
det område, som här skall undersökas. När jag likväl bestämt
mig för att endast på detta sätt omnämna substantiv af sådant
slag, har jag låtit deras formella olikhet med de e g e n 1
-liga, afledda verbalabstrakterna fälla utslaget.
1 Obs. att sbst. har annan afljudsform än verbets infitiiliv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
