Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET.
Verbalabstrakter på -ande, -ende.
De i vårt nutida skriftspråk talrikaste
verbalabstrakters åro, som bekant, de, som ha afledningsåndelserna -ånde
och -ende. Mellan de bägge ändelserna iakttages den
åtskillnad, att -ende brukas, när verbets infinitiv slutar på lång vokal
(och alltså saknar ändeisen -o), t. ex. utdöende(t)\ men -ande
eljest, t. ex. snöande(t), sökande(t).
Det är ganska märkligt, att denna numera så allmänt
brukade afledning är lånad så pass sent som omkring år
1500. Fr. Tamm har i sin uppsats »Tränne tyska ändelser
i svenskan* (Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles
Handlingar 1878) påvisat dess ursprung från lågtyska, böjda
infinitiver på -ent (dat. -ende, genit. -endes). Den utländska
härkomsten röjes likväl ännu i dag därigenom, att dessa
verbalabstrakter endast i mycket ringa grad kunnat intränga i
ledigt och hvardagligt talspråk och i högstämdare poesi; i
bygdemålen, så vidt dessa undgått påverkan af riksspråket, synas
de knappast förekomma.
Men i normalprosa och kanslistil äro dessa abstrakter
så mycket talrikare. I nämnda stilarter ha de blifvit en
ingrediens af allra största betydenhet. Jämte nomina actionis; på
-(n)ing och -else uppträda de så väl i häfdvunna och fasta
förbindelser som i mera tillfälliga, och så väl med egentlig
betydelse af nomina actionis som i mera oegentliga användningar. 1
1 Jag utsätter några gånger slutartikelns -t inom parentes, emedan jag
bar funnit, att många individer ha ganska svårt att klart och bestämdt skilja
dessa neutrala substantiv från presens particip på -ande 1. -ende, hvilka ju utom
verbal användning också ha adjektivisk, substantivisk och propositionell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
