Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Abstr. på -ning 1. -ing.
Näst -ande (-ende) är denna den mest använda
afled-ningsändelsen i nom. actionis. Om denaa afledningsåndelses
historia se Tamm, Om avledningsändelser hos svenska
substantiv (Upps. 1897) s. 58 ff.; jfr därs. s. 54 ff.
Till jämförelse med -ånde (-ende) kan för öfrigt
framhållas:
1 :o. (n)ing är mycket äldre i språket (gemensamt för de
germ. spr.) och ganska vanligt redan i fsv.
2 :o. (n)ing är också spridt till alla stilarter och
folkklasser, om än (som vbalabstr. i allm.) mindre användt idet
enkla, folkliga språkbruket (som ju hellre brukar konkretare
uttryck med inf. 1. finit vb än verbalabstr.).
3:0. Afl. på -(n)ing äro själfständigare i förh. till verbet
än de på -ande; de ha oftare specialiserats och konkretiserats. —
Finnas vid samma verb både -(n)ing och -ande, kunna de
vara alldeles synonyma, så att man omväxlar af
välljuds-skäl o. d., men vanligen finns det en större 1. mindre
åtskillnad. Exempel ha förut meddelats.
Angående formen gäller numera i svenskan -ning
som den normala afledningen, -ing som undantag.
Eljest är -lag den äldre formen i de germanska språken
(sido-form är -ung), och n:et har småningom utbredt sig från ord,
där det fanns i stammen före tilläggandet af -ing (antingen
ss. del af roten 1. ss. tidigare afledningssuffix).
Det må här erinras, att -ing också tjänat till bildande af
mask. och fem. denominativer, som beteckna person (1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
