Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
G. CEDERSCHIÖLD
brödtillverknings 1. slokal för bakande i större skalas;
fordom har ordet äfven kurmat vara kollektivt ( = bagarskrå)
och ännu kan det ngn gg beteckna sbagaryrkets 1. t. o. m.
sbakandets, sbakningens i allm., dvs. bli ett nom. actionis
till baka. Dock ansluter sig bageri på grund af sitt g (dansk
form) ej så lätt till baka. Lättare kan t. ex. garjveri, spinneri,
slakteri få bet. af nom. act., då likväl helst med den
nedsättande (pejorativa) bibet., hvarom mera nedan.
Ungefär detsamma är förhållandet med andra sbst. på
-eri, som afse yrkesmässig drift: i allm. angifva de
visserligen institutionen (inrättningen) eller
stället (lokalen) för densamma, men de kunna äfven närma
sig bet. af nom. act. Olika sbst. ställa sig härvid täml. olika.
Att syssla med bokbinderi, bildhuggeri, träsnideri blir ju ungef.
= binda böcker, hugga bilder, snida i trä’, — men å andra
sidan finns det sbst. på -eri, som icke ha motsvarande verb,
med hvilka de kunna träda i förbindelse ss. nom. act.: f ex.
hökeri, kroger i2, gästgijveri. Men kan sbst. på -eri ställas ss.
objekt till idka (hålla på med, syssla med o. d.) och alltså
beteckna en »näring», så kommer det i alla händelser att bli
likartadt med verbalabstr. (t. ex. på -ande o. -ning).
I förbigående må anmärkas, att några af yrkes-1.
närings-namnen på -eri också kunna beteckna den färdiga
arbets-(1. konst-) produkten: bildhuggeri, snideri, måleri,
snör-makeri.
För de flesta till denna stora grupp hörande sbst.
tyckes bet. särsk. inrättning (för driften i fråga) vara den mest
centrala, den nutida hufvudbetydelsen; när man t. ex. hör
ordet mejeri, tänker man i första hand på ett sådant ställe,
där smör och ost yrkesmässigt och i stor skala beredas. Men
åtsk. sbst., som väsentligen måste räknas till denna grupp,
divergera med afseende på sin hufvudbetydelse. I kröneri
fäster man sig visserl. vid en bestämd lokal, men den
verksamhet, som där bedrifves, är ej yrkesmässigt förvärf, utan
å statens vägnar utförd justering af mått, mål och vikt. Fiskeri
1 Jfr *De bedrevo garveri för att få pergament» (seminaristuppsats),
där meningen väl närmast är »garfning».
» Jfr dock: <De sköta sitt lönkrögeri» Fröding Guitarr 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
