Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5»
G. CEDERSCHIÖLD
böleri, skinneri, prejeri, blodsugeri, procenten, bedrageri*,
falskmynter i (GHT i9uS, nr 75, s. 3), lurendrejeri, smuggleri,
dingler i, svindleri, (klock-, häst-) sko jer i, aflatskrdmeri, — tiggeri,
bettleri, lösdrifveri, dagdnjveri, djurplågeri, — begabberi,
gåc-keri, gyckleri [obekant för mig, kanske nytt och bildadt under
inflytande dels af hyckleri, dels af det d. gøgleri], huttleri (OL)
— svineri (till ■#?) [Ofts. i de mot slutet anförda är den
klandrande bet. svagare].
Många af de anförda brukas hufvudsakligen ss. nomina
actionis; lurendrejeri 1. smuggleri kan brukas ss. alldeles
synonymt med smuggling, kaperiet = kapandet, som väl är mindre
brukligt; kryperi är det eg. nom. aet. för den spec. bet. af
krypa, hyckleriet är brukligare än hycklandet; svineri torde
vara det enda abstr., som brukas till svina, osv. I andra
fall öfverväger betydelse dålig egenskap, ond vana,
t. ex. superi, fromleri, dagdrifveri.
6) Det finns också en liten grupp af sbst. på -eri, som
så godt som uteslutande brukas till
nom.actio-n i s, och hvilka tillika sakna den klandrande
bibetydelsen 1. åtm. ha den ytterst svagt.
Slafveri ( = »det att vara slaf», »att s 1 a f v a»)
betecknar en olycka, men intet för den olycklige klandervärdt.
Bryderi = »att bry sig, att vara brydd, i förlägenhet». Raseri
= »att rasa,1 2 vara rasande», om människor, djur 1. lössläppta
naturkrafter. Frieri ( = »det att fria till någon») är kanske
det enklaste och mest påtagliga exemplet, att äfven ord
på -eri kunna spela en viktig roll ss. verbalabstr. (nom.
actionis); verbet fria (till ngn) har i själfva verket intet annat
nom. actionis (af samma rot), ty friandet är =
»frikännandet» [jfr det norska friing = frieri].
Jag antydde vid början af denna afdelning (6), att någon
skiftning af klander kunde kvarstå, ehuru mycket svag.
Därvid hade jag i sikte sbst., som till betydelsen närma sig de
1 Fordom äfven närmare anslutande sig till bedraga genom formen
bedrageri, t. ex. Gustaf I:s r e g i s t r. 2:95 (!525)-
2 Något ovanlig förefaller dock abstraktets konstruktion med
preposi-tionsbestämning, t. ex.: »Änglar varna honom [dvs. Vladimir den store] för
raseri mot Kristi rike» A. Ekermann Läseb. t. sv. 1 i t t.-h i s t.s , s. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
