Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VE RB ALABSTRAKTE RNA
59
är förut omtalade dagdrifveri eller ock fantaster i,gr illfängeri,
men i hvilka det i praktiskt afs. onyttiga får ett visst
poetiskt berättigande, benämnes med kelande sympati. Dessa
sbst. torde ha omhuldats i sht af våra nyromantiker. Jag
menar sådana ord på -eri som ströjveri, svärmeri, drömmeri,
grubbleri — ngt mindre välvilligt är vurmeri.
7) Till sist uppräknar jag några ord på -eri, som jag
af någon anledning ej kunnat placera inom någon viss af de
föreg. grupperna.
Ang. mångleri o. köpslager i vet jag ej, i huru hög grad
de innebära ett klander; det förra har väl föga (kanske alls
intet?) däraf, det senare i alla händelser mera.
Rättshafveri, käbbleri och klammeri innebära ogillande
och förakt, men ha en tämligen isolerad ställning i förh. till
de under 3—5 anförda.
En föraktlig bibetydelse har också spökeri, men det
kan ej lätt inrangeras i ngn af de förut anförda grupperna.
Dessutom finns det några ord utan dålig bet., som stå
mera för sig själfva (ej ingå i någon af de nämnda flockarna):
fyrverkeri, haveri, hofveri ( = ett slags lindrigare lifegenskap).
En mängd franska lånord har jag alldeles förbigått;
jag vill här blott påpeka, att vi ha många sådana på -eri,
som regelbundet användas ss. nom. actionis till verb på -era1,
t. ex. raljeri, kåseri, trakasseri, koketteri, medan andra sakna
motsv. verb och nära ansluta sig till ett subst., som
betecknar så 1. så beskaffad person (jfr 4), t. ex. kanaljeri.
Taga vi en återblick på orden med denna afledning,
se vi alltså, att sbst. på -eri, oaktadt sitt utländska ursprung,
visa stor lifskraft och raskt tillväxa. Mestadels äro de
klandrande 1. gäckande. Om man undantager gruppen / (bageri
o. d.), några af S (fylleri osv.) samt några andra, som tillhöra det
allmänna språkbruket, äro orden på -eri de bildade
klassernas egendom; nybildningar ske dels i tal, dels i vittert (litterärt)
språk. På sina begränsade områden äro sbst. på -eri mycket
förträffliga att ha, men då de ej kunna bli i högre grad folkliga,
torde man ej böra försöka utsträcka denna aflednings
bruk-barhet ytterligare. Vi ha andra och bättre sätt att reda oss.
1 Jfr slutet af kap. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
