Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
G. CEDERSCHIÖLD
malprosan») öfva nu för tiden skalderna. Likväl är det
för bedömandet af an-afledningamas framtida utsikter ej
alldeles betydelselöst, att de yngsta generationerna af våra
skönlitterära författare med större förkärlek än den äldre
nyttja afledningsändelsen -an.
Hos Harald Molander, En lyckoriddare, s. 59 (ö.)
finns »utan töjvan»* (jfr tvekan, väntan, ajbidan m. fl.);
Karl-FELDT, F r i cTo lins lustgård 79 (ö.) har skrian
(rimmande med »stian »), och s. 121 yjvan; hos Vilhelm Ekelund,
Elegier 16 (ö.) anträffas »bönens heta jlämtam; Lennart
Hennings (= Ruben G:son Berg) skrifver i Uppsala Xva
Tidning 16. 12. 1901 (Ö.): blundan (rimmande med »undan»);
J. Conradson har i SvD 18.7.1907 (ö.): »undan dina dunkla,
oroliga skyars sväjvan-» (jfr bäjvan)\ Anders Österling
Årets visor s. 97: »som den profanes öra, trots ifrig
lyssnan aldrig skall få höra». Vidare har Mathilda Roos
Hvit Ljungs. 295 beiänkansvärd.
Priset tages hittills, så vidt jag vet, af Norlind, som i
sina Intermezzon (1907) har skäljvan s. 15, s. 96 (Ö),
snyjtan s. 15, glidan s. 46, skridan s. 47. Alla dessa från
Nor-LIND hämtade exempel förekomma i prosa; här har alltså
intet tvång af rim eller meter, utan helt andra skäl varit
af-görande för valet af abstrakter på -an i st. f. de vanliga på
-ande eller -ning. Det kan väl hända, att Norlind hyst ett
(fullt berättigadt) misshag mot det ideliga återkommandet
af abstr. på -ande (-ende) och -ning (-ing) cch därför
afsikt-ligt sökt omväxling. Men att han just fastnat för
an-afled-ningarna, beror utan tvifvel på danskt inflytande; han är
född skåning och har tydligen haft liflig beröring med
danskar och dansk litteratur; därom vittna rätt många
danismer af annat slag i hans skrifter.’
I det hela är nog den danska litteraturens stora
popularitet inom våra bildade klasser den hufvudsakligaste
anledningen till de på senaste tiden ganska talrika an-afledningar,
på hvilka vi nyss gifvit exempel; en parallell skola vi för öfrigt
finna i den danska invandringen af verbalabstr. på -else.
T. ex. ordet Lesegring(ar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
