Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
G. CEDERSCHIÖLD
tryckta delarna-af SAOB; Doc. östengren har också här
välvilligt skaffat mig åtskilliga språkprof.
berg(-)brukan (år 1524), anfäktan (1526), bakdantan (1526,
äfven 1674, 1721 samt 1828 Tegnér^ antvardan (1527—1544)»
betungan (1530), belejvan (1534—1656), beskyddan (1544, 1640),
beskärman (1548), anvärjvan (1562), för dr istan (1566, se SAOB
under betynga), anklagan, uppvisadt 1568, 1669, 1773
(Sahl-stedt) och 1850 (A. F. Dalin), är kanske ännu brukbart;
beryktan (1582), behagan (1605), stämplan (= stämplingar, 1622),
(hast och) skyndan (Schroderus Liv. 548 från år
1626),begyn-nan (1636), besky lian (1644—1778), berättan (1651 —1709), (utan)
ajväntan (1655)1, befallan (1676), befrämjan (1677)’, betygan
(1690—1863 enl. SAOB).
Från 17- och 18-hundratalen kan jag anföra följande
abstr. på -an, som numera torde vara obrukliga:
baktalan (1710—1726), minskqn.,o. forskån (1713),
bedyran (1713, 1849 Atterbom), smickrawpi726), bestyrkan (1733),
försnillan (1749 Lind), af talan (1774), bemödan (1778—1848),
afvikan (1790 Möller), yrkan (Lenngren 43, 72),
älskans-värd (Lenngren 177), bönfallan (1797 Thorild); anföran (1802,
Weste 1807), (med) yltran (att.... Almqvist
Törnrosens bokJ lav), befrian (Johansson Hom. 1844),
begag-nansvärd (Atterbom 1847), aflan (C. A. Hagberg 1849),
an-ställan (Svedelius 1856). — Från Traners metriska
öfver-sättningar har Doc. Berg (Språk o. Stil V 222) samlat:
beklagan (som han äfven uppvisar hos Strindberg), fåktan,
förbittran, (efter) förhållan ( = förståndigt?), förvitan, jäktan,
kijvan, knakan, rosslan, sian och skrian (jfr Karlfeldt här
of van).
Det stilistiska värdet af abstrakt bildning på -an kan
ej sättas särdeles högt. Det är sant, att abstr. på -an bereda
någon omväxling i öfvermåttet af abstr. på -ande (-ende) och
-ning (-ing), och detta är ju i och för sig en förtjänst. De
äro också jämförelsevis korta, hvarför de komma väl till pass
i vers, där de för öfrigt också ibland gifva nya rim. Men mot
1 Uppträder också hos Biberg 1822.
1 Äfven 1803 (Ödmann), 1874 (RYUyviST) samt 1889 (se SAOB).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
