Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
G. CEDERSCHIÖLD
2) Till högre stilarter, i sht sådana med något
ålderdomlig prägel, hör ett litet antal ord, som
upptagas här nedan. Ibland är det både sbst. och det motsv.
verbet, som ha karaktären af högtidlighet eller ålderdomlighet,
ibland endast ettdera.
(sätta sin) lit (till)1, motsvarande lita (på 1. till) — åtrå,
till det likalydande verbet eller till det enkla trå (till) — brist,
till brista ( = fattas); sbst. kunde föras till /, men ej gärna
verbet — last, till lasta ( = »klandra ») — ros, till rosa—söm
(ss. abstr.), till sömma (eg. till sy, se kap. VIII) — gengäld —
misskund till misskunda sig — hejd till hejda, i sht i förb. utan
hejd — frejd, till jrejda; jfr vanfrejd, till vanfrejda — fejd, till
fejda — häfd, till häfda (eg. till hajva, jfr kap. VIII);
jfrvan-häfd, till vanhåfda’— fröjd, till fröjda(s) — flykt, till flykta (eg.
till fly)] verbet, men ej sbst. verkar ålderdomligt — rykt, till
rykta; sbst., ej verbet, är ålderdomligt — färd, till färdas (kunde
väl också föras till /), jfr vallfärd, till vallfärdas; däremot kan
affärd knappast förbindas med af färda — sejd, till sejda, och
blot, till blota, i senare tid upptagna ur fornlitteraturen.
Till 2 kunde man också föra skräck, som likväl ej har
motsv. osammansatt verb (jfr förskräcka).
3) Hvardagligt färgade, mest använda i
talspråk, i synnerhet af skämtsam art, men icke gärna i
högtidligare framställning, äro följande:
a) Främst märkes ett antal ord, som beteckna
häftiga 1. rent af våldsamma rörelser (mest
aggressiva): 1 2 * 4
back; t. ex. »När den ene går fram, gör den andre en
back» Fröding G u i t a r r 50 — sätt; t. ex. »[vagnen stannade]
med en ’sätt’» ( = plötsligt ryck?) Erland Waller Kyrkoh.
i ö s t e r v. 22 (1907) — dunks — trumf — klapp — puff* —
1 Däremot kan (sjålf)tillit (motsv. sätta sin lit till 1. på) föras till 1.
2 Jfr under / c.
* Är det fraga om ett upprepadt, fortsatt »dunkande*, så brukas
dunk ss. neutr.; jfr II.
4 Afven (jämte puffa) i bet. (göra) »reklam». I eg. bet. t. ex.: »jag
kände varmt en förlupen puff». Fröding G u i t a r r 62. I ungefär samma bet.
anför Östergren Nord. tidskr. 1905, s. 587 (en) kör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
