Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA
99
knuff — skuf} — box — örfil (till / ?) — samt stut, som
likväl afseren fortsatt (ej blott momentan) behandling; om de
ord som betyda »stryk» se f. ö. Hellquist i Arkiv f. nord.
fil. XV 236 ff.
Vidare:
lugg; »en lugg» är ett hårdt ryck i (en annans) hår;
däremot är det möjligt, att iteration åsyftas i Lenngrens
»Kärleken och dårskapen» med orden: »Lugg och knuff i hår
och hufven», där kanske ej blott lugg utan äfven knuff då
kunna vara menade som neutrer (jfr II) — snärt, t. ex. »ge
ngn en snärt» (med piska 1. med ord) — släng — smäck, t. ex.
»en smäck på truten» Lenngren 92; numera kan nog neutr.
genus användas — knyck — sväng — bock i bet. (hastig)
bugning, till bocka sig — knix (ej i OL) — krumbukt, till krumbukta.
— Hit bör man väl också föra det af Östergren, Nord. tidskr.
1905, s. 587 citerade svälj.
b) I några ord syftas mindre på själfva rörelsen än
på det därigenom åstadkomna ljudet1:
duns till dunsa (ned) — klunk, t. ex. »Jag hörde en
duktig klunk ( = klunkning)»; i bet. »fortsatt klunkande» torde
sbst. vara neutr.; jfr II — klatsch.
Någorlunda likartadt är puss ( = kyss), till pussa.
c) Rörelse m. m. med ögonen1 2 beteckna:
blink, till blinka — blund, till blunda — titt;— utkik (t. ex.
i förb. »hålla u.»), till kika ut. Det enkla kik i bet. »kikande»
tror jag mig ha hört brukas ss. neutr.
d) Dessutom äro följande, som afse hvarjehanda
olika förhållanden, att här anföra:
låt (t. ex. »Nu blef det en annan låt-»), till låta (t. ex.
»Nu låter det på annat sätt»)3 — trall — pik, till pika ( = ge
ngn en »gliring», en hånfull anspelning o. d.) — stass, till stassa
— högfärd hör visserl. till allmänt språkbruk (jfr de under /
upptagna), men det motsv. högfärdas är hvardagligt, nästan
vulgärt — svyck, till svycka; bägge orden, en tid rätt vanliga
1 Jfr 1 d.
* Jfr / e.
3 Såsom en i sitt slag betecknande nybildning kan jag anföra, att en liten
gosse kallade uppstötning efter ätande för matgäspen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
