Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VE RB ALABSTRAKTERNA
113
att skilja från *en dunk» och ansluter sig till de här of van
/ a och b samt 2 b upptagna orden som beteckna ett
ihållande eller upprepadt (vanligen obehagligt) ljud. Det är
också (ss. i det föreg. blifvit anmärkt) sannolikt, att Snoilsky,
när han i »Stenbocks kurir» säger: »hela hofvet tiger, man
hör blott urets knäpp i, tänker sig ordet ss. neutr. och
liktydigt med knäppande(t).1
Frödings uttryck *}lämtet af en flamma» (Stänk 17)
och P. Molins »forsens sug t (Å d a 1. 52) ha stöd af t. ex.
ras, svall, drag, os (1 a p ) och, ehuru i mindre grad, af skval,
stöp, badd m. fl. (2 c). Liknande anknytningspunkter har
Frödings »Det var ett vårens vaj i kjolen» (Stänk 71).’
Hit hör vidare: sprak (af gnistor) Fröding Nya
dikter 39; väll hos Anders Österling Årets visor 27
(»vatten genom snår och glänta, | ett tusenstämmigt,
underjordiskt vällt)} Särskildt till regn, (snö-)glopp (/ a (3) och
rusk, dugg (2 b) sluter sig yr Fröding Guitarr 151, 153,
Nya dikter 34; något annorlunda användes ordet i »Nu
kommer vagnen med yr och dam[m]» Lenngren 237.
Då man å ena sidan kan säga skri, skrän (/ b a), kink,
gnäll o. d. (2 a a) samt å andra sidan dön (/ a a), så ligger
det nära till hands att bilda stön; detta ord upptages (ss.
brukligt i tal) af ÖSTERGREN i Nord. tidskr. 1905, s. 587, samt
förekommer hos Johan Nordling Siljan I 36 (1907).
I betydelsen larm (/ b a), stoj (2 a i\) o. d. har jag i
Skåne hört »(hålla ett fasligt) regér*, naturligtvis bildadt af
regera i motsvarande betydelse. Det vore af intresse att få
flera bevis på detta språkbruk eller liknande abstr. till verb
på -era;* det skulle vara ett godt intyg om styrkan i
språkets sträfvan att bilda »korta» nom. act., om det kunde
ådagaläggas, att nybildningen sträcker sig ända till sådana utländskt 1 * * 4
1 En synonym till sus (el. brus) åsyftas möjligen i följ. språkprof: »ty jag
berusas af det strida ruset ’ i dessa stupande och stolta strån * Anders
Österling Årets visor 53.
* Jämförligt är också svaj, livarom mera längre ned.
* Det danska (kilde-)væld har kanske influerat; annars är ju »vattnet väller
fram» ett rätt vanligt uttryck.
4 Kanske kan t. ex domdér (till domdera) anträffas i tal.
Göteb. Högsk. Arsskr. XIV: 3
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
