Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk romantikk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Nordisk romantikk.
böljan där lagt sitt knot.“ Det
var her, som Warburg sier, en
alvorsfull dalkarlstemme som
manet slekten til eftertanke om
dødens makt og gravens
nærhet, men som også forkynte at
dødens engel var lysets engel
og talte om udødelighetshåpet.
Wallin var også den store
predikant. Han var anerkjent
av alle, blev pastor primarius
i Stockholm og til slutt
Sveriges erkebiskop. Tegnér sa at
Sverige hadde bare en genial
geistlig taler og det var Wallin.
Hans veldige stemme fylte
hver krok i kirken, han talte
strengt og bydende, men
sikkert og behersket. Hans kraft
fosset som Dalelven i hans
hjemland, blev der sagt, men
den kunde også fornemmes
som en tordensky, som holdt
sig på avstand, så man så dens
lyn, men ikke ennu hørte skrallene. Hans kristendom var en
stridende kristendom, og striden var bitter, men han kunde også heve
sig til en stille forklaret stemning, som tolket den innerste poesi i
hans sinn.
Men den nye tyske filosofi hadde i Uppsala sin representant i
Benjamin Höijer og her skulde den tyske romantikk sette
filosofiskpoetiske blomster, mere enn nogen annensteds i Norden. Den fikk
makt selv over en så virkelighetskjær natur som Erik Gustaf
Geijer (1783—1847), som ved siden av Tegnér blev tidens
betydeligste forfatter og som blev Sveriges store historieskriver.
Geijer kom fra Värmland, „Jag är i skogen födder — blant
skog och sjöar blå“, sang han siden. Og han skrev i sine „Minnen^
at billedet av hans barndom alltid lå som et sollys i hans bryst. Hans
far var brukseier, oppe ved en sideelv til Klarelven lå tre jernbruk
på en fjerdingveis omkrets, der er Erik Gustaf Geijer født på
Ran-säter bruk 1783. Men en fjerdingvei ovenfor stanset veien, der var
Titelblad
til den svenske salmebok 1819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
