Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senromantisk lyrikk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Senromantisk lyrikk.
Zacharias Topelius.
og kaste bort den svenske
overklassekultur.
Tope-lius skrev i et dikt:
„Ett folk! Ettland! Ett
språk!" Og han skrev
om Finnlands
frihets-lengsel sin „Islossning
i Uleå älf“. „Jag vill
ha luft! Jag vill ha Ijus!
Mitt öde — det vill jag
skapa själv med eget
flöde, — och ve den
boja, som i vårens dar
— än tynger på min
jätteskulder kvar." Men
han var alt annet enn
revolusjonær. Han var
en blid, elskelig poet,
som diktet sine
romantiske naturdikt, skapte
sine skjønne myter om
naturen, Vintergatan om
de to elskende Salami
og Sulamit, som bygger
„Vintergatan"
(Melke
veien) mellem de stjerner de dveler på, akk så fjernt fra hverandre.
Fra Melkeveien senker sig trøst over verden:
Och allt som pà den dunkla jord här älskat ömt och glatt
och skildas àt av synd och sorg och kval och död och natt,
har det blott makt att bygga sig fràn värld til värld en bro,
var viss det skall sin kärlek nà, dess längtan skall få ro!
Lett, melodisk, utflytende klinger hans diktersprog, man har
kalt det „serenadsvensk". Ungt og varmt og dog mildt og fromt
føier emne og stemning sig sammen.
Men sin største seier vant Topelius som forteller. Hans
„Fält-skärns Berättelser" har gledet oss i guttedagene. Levende står for
oss de edle svensker i Tred veårskrigen overfor de lumske katolikker,
heltene fra Karl den XII’s krigstog. Slagskildringene er levende og
ikke mindre levende er billedet av folkets nød i de svarte suiteår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
