Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Järn- och ståltillverkning - 4. Masugnsprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
Tabell 1. Tackjårnstyper.
Indelning efter
T
illverkningsför-farande Blästertemperatur Kolets förekomstsätt [-Användningsändamål-] {+Användnings- ändamål+}
Träkolstackjärn Kokstackjärn Elektrotackjärn Kallblåst tackjärn Varmblåst » Grått tackjärn Kantvitt » 7rvitt » 1/2-vitt » ’/4-vitt » Helvitt » Surt martintackjärn Basiskt » Bessemertackjärn Thomastackjärn Lancashiretackj ärn Puddeltackjärn Gjuteri tackjärn
tidigt i samma tack järnstacka, varvid de i tabellen uppräknade
mellanformerna erhållas.
De svenska träkolshyttorna tillverka nästan uteslutande tackjärn
av typen »sur martin» med mycket låga halter av fosfor och svavel.
Det billigare kokstackjärnet, som användes vid de basiska
stålprocesserna, importeras däremot i stor utsträckning men framställes även
vid ett par svenska verk.
Tabell 2 visar karakteristiska analysexempel för några vanliga
tack-järnstyper.
Tabell 2. Tackjärnsanalyser.
Tackjärnstyp % c % Si % Mn % P % S
Träkolstackjärn för sur martin 4,9 1,0 1,5 0,020 0,012
Kokstackjärn för basisk martin 4,9 0,5 4,o O,io 0,0 3 5
» » thomasprocessen 3,5 0,3 1,0 2,00 0,10
» » gjuteriändamål 4,0 2,5 0,5 1,6 0,050
Masugnsslaggen.
Då avsevärda slaggmängder erhållas vid tackjärnstillverkningen —
c:a 25 °/o av järnvikten vid träkolshyttor och ända upp till 100 °/o vid
kokshyltor -— är det givetvis ett önskemål att kunna utnyttja denna
biprodukt på ett rationellt sätt.
Fastän stora slaggmängder läggas som värdelöst avfall på
slagghögar eller användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggnader etc., har
man även i viss utsträckning funnit mera ekonomiskt tillfredsställande
användningsområden.
Förr tillverkades mycket slaggtegel vid de svenska hyttorna, men
genom förändrade driftsförhållanden erhålles nu en slaggtyp, som ej
lämpar sig för detta ändamål. Vanligen underkastas slaggen numera
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
