Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Järn- och ståltillverkning - 5. Färskningsprocesserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
arbetar med granulerat tackjärn som utgångsmaterial och utföres vid
hög temperatur i en roterande rullugn. Det för färskningen
erforderliga syret tillföres i form av luft. Den erhållna produkten utgör ett
mycket förstklassigt råmaterial för ståltillverkning, varvid den
ersätter kolfattigt skrot.
Lancashiresmide.
Metoden infördes i Sverige på 1830-talet, men tillämpas numera i
mycket obetydlig omfattning. Processen utföres i en liten sluten härd,
där tackjärnet lägges på ett träkolslager och färskas genom tillförsel
av blästerluft. Smält järn droppar ned genom kolen och samlas på
härdbotlen, men genom brytning med spett föres järnet åter upp i
blästerzonen. Den genom kolfärskningen höjda smältpunkten gör
järnet alltmera trögflytande och slutligen erhålles det i form av en
degig smälta, där de mer eller mindre hopvällda järnklumparna äro
rikligt bemängda med slagg. Den uttagna smältan hopsmides
omedelbart under en hammare, varvid större delen av slaggen pressas ut och
smältan uppdelas i smältstycken av lämplig storlek. Dessa utvalsas
vanligen direkt till råskenor, som utgöra råmaterial för
götstålspro-cesserna, och endast i mindre utsträckning tillverkas numera del
mjuka lancashirejärnet för direkt användning till vissa ändamål.
Vallonsmide.
Detta förfarande jämte det liknande tysksmidet infördes i Sverige
på 1600-talet och utgjorde de förhärskande metoderna, då vårt land
ännu på 1750-talel tillverkade hälften av världens järnproduktion. De
ha numera liksom övriga välljärnsmetoder fått träda tillbaka nästan
fullständigt för götstålsmetoderna.
Vallonsmidet utföres i princip som lancashiresmidet, men arbetar
med en enklare härd. Produkten har mera ojämn kolhalt, men är
renare beträffande fosfor och svavel, varför den alltjämt är eftersökt
som råmaterial för degelstål, vilket motiverar den ännu kvarlevande
tillverkningen av vallonjärn.
Puddling.
Puddlingsmeloden framkom i England på 1780-talet för att
möjliggöra utnyttjandet av stenkol som bränsle, vilket ej varit möjligt vid de
ovannämnda välljärnsmetoderna, då stenkolets svavelhalt skulle verkat
skadligt förorenande genom den intima kontakten mellan bränsle och
järn.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
