Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets metallografi - 11. Allmänt - 12. Legeringar och tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålets metallografi
inom varje korn. Genom kallbearbetning blir metallen hårdare och
behäftad med inre spänningar. Vid upphettning efter kallbearbetning
sker först en viss utlösning av spänningarna, och vid en viss
temperatur inträder rekristallisation, varefter metallen åter är mjuk och
spänningsfri.
En metall, som överhettas genom för hög glödgningstemperatur, blir
grovkornig och spröd. Fenomenet kallas korntillväxt eller koalescens.
12. Legeringar och tillståndsdiagram.
En legering är en intim blandning av två eller flera metaller (eller
metalloider, såsom kol, kisel m. fl.), som vanligen bildats i smält
tillstånd. En legering, som består av två ämnen, kallas binär, av tre
ämnen ternär. Vid olika temperaturer och varierande procenthalter
kunna legeringsämnena bilda beståndsdelar med olika karaktär, som
kallas faser.
Legeringsämnen kunna i stelnat tillstånd upptagas i varandra i s. k.
fasta lösningar.
Alla legeringar av två eller flera bestämda ämnen sammanfattas i
ett system, som grafiskt åskådliggöres i ett tillståndsdiagram. Härav
kan utläsas, hur varje legerings fastillstånd varierar med samman-
Fig. 27.
sättning och temperatur och följaktligen hur varje värmebehandling
verkar på systemet. Man måste dock taga hänsyn till, att
tillstånds-diagrammen gälla exakt endast vid jämvikt.
För förståelsen av järn-kol-diagrammet, som är grundläggande för
all värmebehandling av stål, visas först några enklare grundtyper av
binära tillståndsdiagram.
Fig. 27 visar tillståndsdiagrammet för systemet A—B. På den
ho
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
