Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets metallografi - 14. Järn-kollegeringarnas tillståndsdiagram - 15. Järn-koldiagrammets praktiska tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
Stål som ha lägre kolhalt än 0,85 °/o kallas undereutektoida. Då ett
sådant stål svalnar utskiljes ur austeniten först ferrit, då linjen GS
uppnås. Detta fortgår, tills temperaturen sjunkit till 721 °G*, då
kvarvarande austenit av sammansättningen S omvandlas till perlit. Den
erhållna strukturen kommer sålunda att bestå av en blandning av
ferrit och perlit, och då perlitmängden ökar med kolhalten, kan
denna ungefärligen bedömas av strukturens utseende. Fig. 32 och 33 visa
exempel på sådana strukturer med två olika kolhalter.
Stål med högre kolhalt än 0,85 °/o kallas övereutektoida. Vid svalning
från austenitområdet börjar utskiljning av cementit, då linjen SE
passeras. Detta fortgår tills temperaturen sjunkit till 721°C*, då
kvarvarande austenit omvandlas till perlit liksom i föregående fall.
Strukturen kommer sålunda att bestå av cementit och perlit i blandning,
med högre cementithalt ju högre kolhalten är i stålet. Cementiten
uppträder ofta som ett nät runt perlitkornen, som framgår av fig. 35.
Då ferriten är mjuk, medan cementiten är mycket hård, stiger
stålets hållfasthet och hårdhet med tilltagande kolhalt.
15. Järn-koldiagrammets praktiska tillämpning.
Om ett kolstål upphettas, tills all ferrit övergått till austenit, d. v. s.
ovanför linjen GSK, och därefter får svalna till vanlig temperatur,
beror den uppkommande strukturen främst på kolhalt och
svalnings-hastighet. Sedan gammalt vet man, att glödande stål, som svalnar
hastigt, t. ex. genom vattenkylning, blir fullkomligt glashårt, d. v. s.
stålet tar härdning, om kolhalten är tillräckligt hög. Däremot har
en långsam svalning fritt i luften ej någon liknande effekt.
Omvandlingarna vid den långsamma svalningen kunna direkt härledas ur
järn-koldiagrammet, medan innebörden av härdningsomvandlingen
länge varit föremål för omfattande undersökningar och först på
senare år kunnat utredas tillfredsställande genom
röntgenundersökningar.
Omvandlingarnas förlopp skall här närmare klarläggas genom
några exempel på kolstål från olika typiska kolhaltsområden.
Kolhalt 0,85 %. Eutektoidiskt stål.
Stålet är upphettat till en temperatur över punkten S i diagrammet,
t. ex. 770°G. Strukturen är helt austenitisk. Vid långsam svalning
* 721° C är den teoretiska temperaturen enligt diagrammet, som gäller vid jämvikt. 1
praktiken blir temperaturen lägre till följd av omvandlingens tröghet.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
