Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Stålets värmebehandling - 22. Glödgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
22. Glödgning.
Stål glödgas antingen för att erhålla spänningsfrihet, mindre
hårdhet, bättre hållfasthetsegenskaper eller en för härdning lämplig
ut-gångsstruktur. Ofta avses en samtidig förbättring i flera hänseenden.
Alltefter huvudändamålet skiljer man mellan olika typer av glödgning.
som erhållit olika benämningar.
Avspänningsglödgning.
Genom ojämn svalning eller kraftig bearbetning i varmt eller kallt
tillstånd kunna avsevärda inre spänningar uppstå, t. ex. i smide och
stålgjutgods. Sådana spänningar, som ofta medföra att stålet slår sig
vid maskinbearbetning eller spricker vid härdning, kunna till större
delen avlägsnas genom en glödgning under flera timmar vid 500—
600° C med efterföljande svalning i luft.
Mjukglödgning.
Vid den relativt hastiga svalningen från bearbetningstemperaturen,
som stålet vanligen undergår efter t. ex. valsning eller smidning,
er-hålles en struktur, där lamellär perlit är den mest framträdande
beståndsdelen. Då ett sådant stål skall maskinbearbetas genom
exempelvis svarvning eller borrning, kommer den skärande eggen ideligen
att stöta på de mycket hårda cementitlamellerna, som genom
växel-lagring med den mjuka ferriten utgöra perlitstrukturen, se fig. 37.
Genom mjukglödgning övergår cementiten till rundade korn, s. k.
sfäroidiserad eller kornig cementit. Vid bearbetning av ett
mjukglöd-gat stål får ett skärande verktyg huvudsakligen arbeta i den mjuka
ferriten, där cementitkornen liksom pressas undan av den
framträngande eggen, se fig. 38.
Mjukglödgningen består i att stålet upphettas till en temperatur
inom eller i närheten av omvandlingsområdet, som framgår av det för
kolstål gällande diagrammet i fig. 39. Om temperaturen här
bibehålies tillräckligt länge, sammandragas karbiderna till den rundade
formen, som kan bibehållas till vanlig temperatur, om svalningen sker
mycket långsamt. Hållningstiden vid glödgningstemperaturen och
svalningshastigheten bli avsevärt olika för under- och övereutektoida
stål. För de förstnämnda fordras vanligen 8—12 timmars
hållnings-tid, varefter svalningshastigheten ej spelar någon avgörande roll. För
stål med kolhalter över 0,85 % användes hållningstider på 2—6
timmar, varvid längre tid erfordras, ju kraftigare cementitnätet i den
tidigare strukturen är utbildat. Svalningshastigheten måste därefter vara
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
