Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 29. Allmänt - 30. Standardisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståltyper och
användningsområden
29. Allmänt.
Alla stål kunna med hänsyn till kemisk sammansättning och
huvudsakligt användningsområde hänföras till någon av grupperna
konstruktionsstål eller verktygsstål. Någon skarp gräns mellan de
båda grupperna finnes emellertid ej, då många stål, som genom sin
sammansättning räknas till den ena av grupperna, i sin användning
kunna utnyttjas såväl för konstruktions- som verktygsändamål.
Valet av lämpligt konstruktionsstål för visst ändamål erbjuder i
vanliga fall inget problem, då det kan baseras på matematiska
beräkningsgrunder i form av önskade hållfasthetsfordringar.
Svårigheterna tillstöta, då hållfasthetsvärdena i något avseende bli onormalt
höga, eller då man utöver hållfastheten även har vissa fordringar på
andra egenskaper, såsom värme- eller rostbeständighet, svetsbarhet,
bearbetbarhet, magnetiska egenskaper m. m.
Valet av verktygsstål är alltid betydligt vanskligare, då man här
rör sig med egenskaper, som ofta icke kunna givas siffermässiga
uttryck. Visserligen kan man uppmäta ett verktygsståls hårdhet och
härddjup, men man måste samtidigt vid val av lämplig stålkvalitet
taga avgörande hänsyn till sådana svårberäkneliga egenskaper som
seghet, slitstyrka, eggskärpa, krympfrihet, anlöpningsbeständighet
m. m.
30. Standardisering.
Med den mångfald stålkvaliteter, som användas för alla ändamål,
är det naturligt, att man i såväl tillverkarnas som förbrukarnas
intresse eftersträvat en viss standardisering. Detta har också
genomförts sedan mycket lång tid tillbaka beträffande de olegerade
kon-struktionsstålen, varvid vissa klassningssällskaps (Lloyds, Veritas
m. fl.) fordringar blivit normgivande. Senare ha liknande bestäm-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
