Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 44. Verktygsstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
Tabell 49. Vanligen förekommande fordringar på verktygsstål.
Fordringar Metoder och hjälpmedel för egenskapernas fastställande
Hårdhet Hårdhetsmätning enl. Brinell, Rockwell, Vickers, Firth m. fl.
Genomhärdning (Bärighet) Uppmätning på brottytan från härdade, knäckta provbitar av olika dimensioner.
[-Anlöpnings-beständighet-]
{+Anlöpnings- beständighet+} Anlöpningsdiagram med ythårdheten som funktion av
anlöp-ningstemperaturen.
Härdfält Bestämning av högsta och lägsta härdningstemperaturen med ledning av brottbetyg enl. härdbrottskala på knäckta
provstycken härdade vid olika temperaturer.
Krympfrihet Uppmätningar av provstycken före och efter härdning.
Skärförmåga Långtidsprov med jämförelse mellan olika kvaliteter.
Seghet Erfarenheter från praktiska försök.
Slitstyrka Erfarenheter från praktiska försök.
Verktygsstålen levereras nästan alltid mjukglödgade från bruken,
dels för att erhålla låg hårdhet, så att maskinbearbetningen hos
förbrukaren kan ske med minsta möjliga svårighet, dels för att bibringa
stålet en lämplig utgångsstruktur för den följande härdningen.
Beroende på kolhalt och legeringsämnen blir den eftersträvade låga
hårdheten i mjukglödgat tillstånd olika för olika stål. Kolstål och
låg-legerade stål erhålla hårdheter, som ligga mellan 160—220 Brinell,
medan exempelvis de högst legerade snabbstålen knappast bli mjukare
än c:a 280 Brinell. För komplicerade verktyg med omfattande dyrbar
maskinbearbetning måste man ofta vid materialvalet taga hänsyn till
stålets hårdhet i mjukglödgat tillstånd.
Efter härdning och erforderlig anlöpning ha verktygsstålen i
allmänhet så hög ythårdhet, att den icke kan fastställas tillförlitligt med
Brinellprov på grund av kulans deformation. Man använder sig då
huvudsakligen av Rockwell-metoden och anger hårdheten i Rockwell-C
enheter. En del verktyg, såsom diverse stansar och pressverktyg för
varmbearbetning, användas emellertid med relativt låg ythårdhet, scm
lämpligen kan anges i Brinell-enheter.
Den högsta hårdhet, som överhuvudtaget kan erhållas med ett
verktygsstål, uppgår till 70—72 Rockwell-C och uppnås med ett
höglege-rat volframstål med hög kolhalt (exempelvis 20% W och 1,20 % C).
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>