Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 50. Hårdmetaller - 51. Stålgjutgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
Sintrad hårdmetall blir ytterst homogen och finkornig och får
högsta möjliga hårdhet kombinerad med tillfredsställande seghet. Före
sintringen malas karbiderna och bindmetallen i kulkvarnar till ett
fin-kornigt pulver, som därefter pressas och bearbetas till plattor av
önskad form. De tillformade bitarna sintras slutligen i elektriska ugnar,
varvid bindmetallen smälter och kittar ihop karbidkornen till en tät
homogen massa. Under sintringen krympa de pressade bitarna till
ungefär halva volymen, och specifika vikten ökar från c:a 8 till c:a
14,5.
Att hårdmetallen icke behöver värmebehandlas innebär givetvis en
förenkling vid användningen gentemot snabbstålen. Däremot är
hårdmetallen speciellt känslig för slipningens rätta utförande, och
tillverkarnas föreskrifter i detta avseende måste noggrant följas.
Hårdmetallverktyg måste utformas så, att metallen endast utsättes för tryck
och slitning och icke för deformation, då den ofelbart brister på grund
av att hårdmetallen praktiskt taget saknar tänjbarhet.
Förutom till skärande verktyg av olika slag, såsom svarv- och
hyvel-stål, fräsar, borrar, brotschar m. m., användes hårdmetall framför
allt till dragskivor för tråd och rör men även till diverse
konstruktions-detaljer, som utsättas för mycket stark slitning.
Enda svenska tillverkare av hårdmetall för skärverktyg, dragskivor
m. m. har länge varit Brukskoncernen, som i Fagersta tillverkar
hårdmetall med beteckningarna Seco (skärverktyg) och Vivax
(drag-skivor) i flera olika utföranden för varierande användningsområden.
Under senaste året har emellertid hårdmetall tillverkning upptagits på
flera bruk, bl. a. i Sandviken under beteckningen Goromant.
51. Stålgjutgods.
I begreppsbestämningarna enligt svensk standard definieras
stålgjutgods såsom i form gjutet stål, som utan vidare behandling är
smidbart.
Efter terminologien kan sålunda vilket som helst material, som
innehåller fordringarna i definitionen på begreppet »stål», se sid. 17,
tillverkas i form av stålgjutgods. Emellertid förekommer det endast
undantagsvis att verktygsstål tillverkas som en gjuten produkt, och
då man talar om stålgjutgods, avser man nästan alltid ett material för
konstruktionsändamål. De använda stålkvaliteterna äro också i stort
sett överensstämmande med de tidigare genomgångna
konstruktions-stålen i alla variationer, från de enklaste olegerade stålen med låg
kolhalt till de högst legerade rostfria, syrafasta och eldhärdiga ståltyperna.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
