Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - 54. Metallerna och deras förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller och metallegeringar
54. Metallerna och deras förekomst.
Metaller och metallegeringar äro i många avseenden överlägsna järn
och stål och därför under vissa förhållanden oumbärliga. Av alla
förekommande metaller är det endast ett mindre antal, som ha någon större
teknisk användning, flera brukas endast som legeringstillsatser, och för
de övriga äro användningsområdena mycket små.
Tabell 74. Produktion av de viktigare metallerna i ton 1938.
Koppar Zink Riy Tenn [-Aluminium Magnesium-] {+Alumi- nium Magne- sium+}
Belgien 210 000 90 000
England 4 000 56 000 11 000 36 000 20 000 2 000
Frankrike — 62 000 40 000 — 50 000 1 500
Holland — 25 000 — 26 000 — —
Italien — 34 000 43 000 — 25 000 200
Jugoslavien .... 45 000 — 8 000 — — —
Norge 10 000 46 000 — - — 25 000 —
Polen — 110 000 21 000 — — —
Ryssland 110 000 80 000 70 000 — 50 000 400
Schweiz — — — — 30 000 700
Sverige 6 000 — — — 2 000 —
Tyskland 70 000 190 000 170 000 8 000 160 000 20 000
Chile 370 000 — — — — —
Kanada 240 000 155 000 185 000 — 65 000 —
Mexiko 40 000 37 000 240 000 — — —
USA 680 000 415 000 ’340 000 — 130 000 5 000
Indien 6 000 80 000 100 000 — — —
Japan 110 000 50 000 12 000 2 000 2 000 2 000
Malacka — — — 65 000 — —
Afrika 380 000 10 000 24 000 — — —
Australien 20 000 71 000 235 000 3 000 — —
Totalt c:a 2 200 000 1 600 000 1 700 000 170 000 580 000 30 000
Malmförekomsterna äro vitt spridda, och många gånger visar det sig
ekonomiskt fördelaktigt att frakta malmen till platser med tillgång till
billig energi för utvinning av metallen. Vidare föreligger geografiskt
sett en mycket stor olikhet i konsumtion och produktion på olika
stäl
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
