Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - 55. Legeringens allmänna inverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller och metallegeringar
55. Legeringens allmänna inverkan.
Genom legering av olika metaller kan man få fram speciella
egenskaper. De använda legeringarnas antal är uppskattningsvis omkring
5 000 stycken. Vid legering lösas metallerna i varandra, och ofta uppstå
även nya kristallarter av en viss bestämd sammansättning.
Legeringens struktur är ofta av stor betydelse, i synnerhet för
korrosions-egenskaperna.
Härdning förekommer endast hos vissa legeringar och icke
tillnärmelsevis i samma utsträckning som hos stål. På de senare åren har
man förutom de sedan länge kända, härdbara aluminiumlegeringarna
fått fram även en del härdbara legeringar av tunga metaller.
Härdnings-förloppet hos metallerna förlöper dock helt annorlunda än hos stålet.
Genom en upphettning och hastig avkylning i vatten blir legeringen
mjuk och smidbar och kan lätt formas i detta tillstånd. Hårdnandet
inträder antingen av sig självt efter en viss tid, som hos duraiumin, eller
först efter en anlöpning till en relativt låg temperatur.
Härdningseffek-ten beror på olika löslighetsförhållanden för vissa legeringstillsatser
vid olika temperaturer. En del legeringar kunna genom härdning och
kallbearbetning uppnå hållfasthetsvärden, som kunna tävla med stålets.
Korrosionsförhållandena hos metallerna är av så stor vikt, att en
kortare översikt torde vara av intresse. Korrosionsföreteelser yttra sig
huvudsakligast på tre olika sätt, nämligen som lokala hål (pittings),
interkristallin korrosion och spänningskorrosion. I regel äro
elektrokemiska reaktioner av större betydelse än rena kemiska upplösningar.
»Pittings» orsakas av naturlig elektrokemisk elementbildning mellan
två olika substanser, som stå i ledande förbindelse med varandra och
dessutom äro täckta av fukt eller av en annan elektrolyt. Som
exempel kan man taga små kopparpartiklar, som blivit inklämda i ytan
på en aluminiumplåt. Genom naturlig galvanisk ström upplöses
aluminiumet närmast intill och under kopparn, och förr eller senare går
det hål på plåten.
Interkristallin korrosion uppträder ofta genom att heterogena
lege-ringsbeståndsdelar finnas utfällda kring kristallkornen.
Korrosions-angreppet sätter då in mellan dessa, och sammanhanget mellan kornen
upplöses. Exempel på detta är korrosion av mässing med 60 °/o
kopparhalt, som består av a-kristaller i ett nät av /Lkristaller, vilka angripas,
under det att a-kristallerna bli kvar. I materialet förekommande
egenspänningar eller spänningar orsakade av belastning kunna även verka
befordrande på korrosionen. Detta slags angrepp är farligt, emedan
det sker utan synbara yttre angreppspunkter och föranleder plötsliga
bristningar, som t. ex. självsprickning (season-cracking) hos
svarvmäs
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
