Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Bly och blylegeringar - 75. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bly och blylegeringar
75. Allmänt.
Ur mycket ren malm kan man erhålla bly genom enbart reducerande
smältning på härd. I regel måste man dock först sintra de vanliga
blymalmerna och sedan smälta dem i schaktugn, så att man erhåller råbly.
Detta måste sedan genomgå ett flertal reningsprocesser i flamugn och
kittlar innan det kan försäljas. Endast en mycket obetydlig kvantitet
bly erhålles genom elektrolys.
Bly är en av de äldsta metaller, som kommit till praktisk
användning. Orsaken härtill ligger i den lätthet, varmed det kan framställas
och bearbetas. Den senare egenskapen är i viss mån till nackdel, då
blyet är så mjukt, att det flyter redan under svagt tryck, vilket gör det
oanvändbart som konstruktionsmaterial. Hållfasthetsegenskaperna hos
bly äro dåliga och kunna jämföras med dem, som finnas hos andra
metaller vid höga temperaturer, m. a. o. i tillstånd då de icke äro
praktiskt användbara. Sålunda uppgår draghållfastheten endast till 2
kg/mm2 och Brinelltalet till 2,5. En något ökad hårdhet erhålles genom
tillsats av antimon, s. k. hårdbly, men även detta är mycket mjukt.
Antimonlegerat bly har dock på grund av sin större hållfasthet den
fördelen, att halvfabrikaten kunna göras tunnare och lättare.
Renhetsgraden hos handelns bly växlar mellan 99,8, och 99,9 °/o. Mest
framträdande förorening är vismut. Av övriga ämnen, såsom koppar,
järn, antimon och zink, finnas endast spår.
De största mängderna bly förbrukas till kabelmantlar, kemiska
behållare och för ackumulatorer. En mindre mängd åtgår till löd-,
stil-och lagermetall, tätningar m. m. Omkring 20 °/o av produktionen
förbrukas för framställning av färger, såsom blyvitt och blymönja. Bly
kan ej användas inom livsmedelsindustrien, emedan de flesta blysalter
äro giftiga.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
