Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Kautschuk och kautschukprodukter, av Sigurd Köhler - 106. Syntetisk kautschuk (konstkautschuk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kautschuk och kautschukprodukter
tion av aldolen erhålles butylenglykol, som genom vattenavspaltning
överföres till butadien. En kortare av amerikanarna angiven metod går
från acetylen över vinylacetylen till butadien. I Ryssland och Förenta
Staterna utvinnes butadien även genom krackning av bergolja.
Ryssarna använda dessutom även alkohol som utgångsmaterial. Alkohol i
ångform ledes härvid över katalysatorer, t. ex. aluminium- eller
zinkoxid, upphettade till 400 ä 450°C, då vatten och väte avspaltas och
butadien bildas. Kloropren framställes ur acetylen, som överföres till
vinylacetylen, vilken vid behandling med klorväte ger kloropren.
Av tyska bunaprodukter finnas två huvudtyper, de sifferbetecknade,
t. ex. buna 32, buna 85 och buna 115, och de bokstavbetecknade, buna
S, buna SS, buna SSGF, buna SSE m. fl. De sifferbetecknade äro
poly-merisationsprodukter av butadien. Buna 32 är ett trögflytande, buna 85
ett mjukt gummiliknande och buna 115 ett formbeständigt polymerisat.
Buna 32 användes som mjukningsmedel, särskilt för buna S. De
fastare kvaliteterna 85 och 115 äro mekaniskt sett icke lika högvärdiga
som Buna S, men de ägna sig särskilt väl för tillverkning av
ebonit-produkter. De sifferbetecknade bunasorterna ha emellertid alltmer
börjat utträngas av de bokstavsbetecknade, beroende på de sistnämndas
bättre hållfasthetsegenskaper.
De bokstavsbetecknade bunasorterna och perbunankvaliteterna äro
butadien-blandpolymerisat. Buna S och SS erhållas genom
blandpoly-merisation av butadien och styrol, och perbunan erhålles av butadien
och akrylsyrenitril.
Den under förra världskriget tillverkade metylkautschuken var en
polymerisationsprodukt av dimetylbutadien, vilken sistnämnda
framställdes ur aceton.
Buna och perbunan kunna vulkaniseras och bearbetas i stort sett
som vanlig naturkautschuk. Liksom vid denna ernår man vid
buna-produkterna optimal nötningshållfasthet genom tillsats av gassot som
fyllnadsämne, och därvid överträffa buna S och perbunan
naturkautschuken. Åldringsbeständigheten är hos dessa produkter lika god
som eller bättre än naturproduktens. De påverkas dessutom icke av
koppar- och manganföreningar, som ju äro kända kautschukgifter.
Perbunan har stor beständighet mot bensin samt mot vegetabiliska
och animaliska oljor och fett.
Neoprenerna, tidigare benämnda duprener, tillverkas i Förenta
Staterna (Du Pont) och England genom polymerisation av kloropren.
»Vulkanisering» av neopren är en fortsatt polymerisation, varför
svaveltillsats härvid icke är nödvändig ehuru i vissa avseenden gynnsam.
Då neopren långsamt avspaltar små mängder klorväte, tillsättes van-
18 — Verkstadsboken I.
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
