- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
288

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Fibermaterial, av Sigurd Köhler - 110. Vulkanfiber - 111. Fibermaterial för textilprodukter och tågvirke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diverse material

ner man den i transportlådor och vagnar, spinnkannor, skyttlar m. m.
Särskilt stor användning har vulkanfiber fått för tillverkning av
res-effekter, såsom väskor och boxar. På grund av sina hygroskopiska
egenskaper användes den icke i någon nämnvärd omfattning inom
den elektriska starkströmstekniken. Däremot förbrukar
svagströms-tekniken betydande mängder därav.

111. Fibermaterial för textilprodukter och tågvirke.

Inom teknik och hantverk användas för olika ändamål fibrer,
garner, tågvirke och vävnader. De fibrer av olika slag, som förbrukas
härtill, äro dels naturliga och dels konstgjorda. Allt efter sitt ursprung
kunna de indelas i följande huvudgrupper.

I. Naturliga fibrer.

A. Vegetabiliska fibrer, d. v. s. sådana som härstamma från växtriket,

a. Hårbildningar (fröhår, frukthår), t. ex. bomull, kapok.

b. Bastfibrer, t. ex. lin, hampa, jute, sunnhampa.

c. Bladfibrer, t. ex. manilahampa, sisalhampa, Nya-Zeelands-lin.
d. Fruktfibrer, t. ex. kokosfibrer.

B. Animaliska fibrer, d. v. s. sådana som härstamma från djurriket,

a. Hår, t. ex. fårull, gethår (vanlig get, mohair), kamelull, nöthår.

b. Naturligt silke, t. ex. äkta silke, tussasilke.

C. Mineralfibrer, t. ex. asbest.

II. Konstgjorda fibrer.

a. Cellulosafibrer, t. ex. konstsilke (viskos-, acetat-, koppar- och
nitratsilke), cellull.

b. Äggvitefibrer, t. ex. kaseinfibrer (lanital).

c. Syntetiska fibrer, t. ex. nylon, pe-ce-fibrer.

d. Metalltrådar och spunnet glas.

Den väsentligaste och värdefullaste beståndsdelen i de naturliga
vegetabiliska fibrerna är cellulosan. Renast förekommer den i bomull,
som i vattenfri, rå form innehåller över 90 °/o cellulosa. I övriga
växt-fibrer ingå jämte cellulosa lignin och pektinämnen m. m. Ju större
ligninhalten är, desto mera förvedad säges fibern vara. De
vegetabiliska fibrerna och särskilt cellulosan i desamma karakteriseras av sin
relativt stora beständighet mot alkali. Syror, särskilt mineralsyror,
förstöra dem däremot jämförelsevis lätt.

De animaliska fibrerna äro uppbyggda av äggviteämnen. De
förstöras jämförelsevis lätt av alkali men ha relativt stor beständighet
mot syror.

288

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:51:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free