Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Färger, lacker och fernissor, av Paul Nylén - 115. Lacker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Färger, lacker och fernissor
exempelvis i trälacker. Viktigare äro dock numera konsthartserna,
framför allt de nedan behandlade alkydhartserna. Med dessas
tillhjälp har man lyckats framställa synnerligen motståndskraftiga
lacker, exempelvis för målning av snabbgående järnvägsvagnar, vilka
måste uthärda ovanligt starka påfrestningar. Dylika lacker, ibland
något oegentligt kallade kombinationslacker, bruka hålla alkydharts i
större mängd än nitrocellulosa.
Nitrolackerna ge en mycket hård och porfri film med goda
polerings-egenskaper. Bland nackdelarna må nämnas, att halten filmbildande
substans på grund av nitrocellulosans höga viskositet måste hållas låg
och att filmen på grund därav blir ganska tunn. Detta medför
omsorgsfull förbehandling av grunden och flera sprutningar. Vidare ha
nitrolackerna mindre god hållbarhet gentemot ljus (gulfärgning) och värme
och äro ej användbara på utvändiga snickerier. Dessutom äro de
brännbara.
På senare tiden ha andra cellulosaderivat vunnit insteg i
lackindustrien för framställning av speciallacker. Här må endast nämnas
acetatcellulosa, vilken på grund av sin eldbeständighet användes i
flygplans-lacker, samt etyl- och bensylcellulosa, vilka äro mera vattenfasta och
kemikaliebeständiga än de ovannämnda estrarna.
Syntetiska lacker.
Med syntetisk lack i vidare bemärkelse avses en lack innehållande
konstharts som bindemedel. Men då det finnes många dylika hartser
att välja på, är beteckningen syntetisk lack föga upplysande och borde
helst avskaffas. Vanligen avses med syntetiska lacker sådana som hålla
alkydharts som bindemedel. Alkydhartserna, även kallade glyptaler,
lanserades för ett tiotal år sedan, men ha på grund av sina goda
egenskaper och sina snart sagt obegränsade kombinationsmöjligheter blivit
ett av de viktigaste lackmaterialen.
Ett alkydharts är med hänsyn till sin kemiska byggnad att betrakta
som högmolekylära estrar. De erhållas genom upphettning av
ftal-syreanhydrid med glycerin och någon olja eller fettsyra eller
harts-syra. Först reagerar anhydriden med de yttre OH-grupperna i
glyce-rinmolekylen under vattenutträde och bildning av kedjemolekyler.
Dessa kunna sedan på olika sätt sammanbindas, så att ett mer eller
mindre förgrenat nätverk uppstår. Disponibla OH-grupper i
glyceri-net förestras sedan med den tillsatta enbasiska fett- eller hartssyran.
Härigenom blir produkten löslig i kolväten och blandbar med feta
oljor och hartser. Alkyderna kunna betraktas som oljelacker, där
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
