Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diverse material - Färger, lacker och fernissor, av Paul Nylén - 117. Pigment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diverse material
för målning lämpad färgprodukt. Karakteristiskt för ett pigment är,
att det är olösligt i de i färgprodukten ingående binde- och
lösningsmedlen.1 Uppfyller icke pigmentet denna fordran uppträder
genomslag eller »blödning».
Andra egenskaper utom olösligheten, som ha betydelse för
pigmentets användbarhet, äro bl. a.:
Ljusäkthet, varmed som bekant menas, att pigmentet icke ändrar
sin färgton vid bestrålning. Denna äkthetsegenskap är speciellt viktig
i utomhusfärger.
Kalkäkthet, som innebär att pigmentets färgton icke förändras vid
närvaro av alkaliskt reagerande ämnen. Kalkäkthet fordras vid
målning på frisk puts eller betong samt då pigmentet användes i alkaliskt
reagerande bindemedel, såsom kalk, vattenglas, kaseinlim. vissa
emul-sionsfärger.
Täckkraft, som är beroende av dels pigmentets kornstorlek och dels
skillnaden i ljusbrytningsförmåga mellan pigment och bindemedel.
Krita har sålunda god täckkraft i limfärg men dålig i olja. Pigment
med ringa täckkraft användes i laserande färger.
Oljebehov, varmed menas den mängd linolja, varmed pigmentet
behöver utröras för att blandningen skall få en viss önskad konsistens.
Oljebehovet uttryckes vanligen i gram olja pr 100 g pigment, det s. k.
oljetalet.
Renhet. Med hänsyn till renheten skiljer man mellan rena och
förskurna pigment. I naturen förekommande pigment äro i allmänhet
ej rena. Förskurna pigment kunna erhållas genom blandning av rena
pigment med t. ex. tungspat. Förskurna pigment ha mindre täckkraft
och färgningsförmåga än motsvarande rena pigment.
Med hänsyn till ursprung eller framställningssätt kunna pigmenten
lämpligen indelas i
1) Oorganiska pigment:
a) jordfärger, varmed menas i naturen förekommande
förvittringsprodukter av bergarter, vilka antingen direkt eller efter
vederbörlig rening — tvättning, slamning, torkning,
bränning — kunna användas som pigment. Viktiga jordfärger
äro bl. a. ockror, umbra, gronjord, terra;
b) i naturen förekommande mineral, vilka efter bearbetning
kunna användas som pigment, såsom tungspat, gips, järnglimmer;
1 Pigment bör icke förväxlas med den grupp av färgade substanser som kallas
färgämnen, använda bl. a. vid färgning av textilier (tyg, papper). Färgämnet föreligger ofta
i ett visst stadium av färgningsprocessen i löslig form.
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
