Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - 127. Allmänt om materialprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialprovning
127. Allmänt om materialprovning.
Materialprovning är ett område inom tekniken, som tjänar olika
ändamål. Den användes vid materialforskningen, som på
vetenskaplig grund söker utöka kunskapen om olika materials egenskaper
och som i teknikens tjänst strävar efter att frambringa nya,
förbättrade material, vilka fylla de i modern teknik ständigt ökade
fordringarna. Denna form av materialprovning, som tidigare ansetts
huvudsakligen höra till vetenskapliga laboratorier och forskningsinstitut
av mera allmän karaktär, har numera blivit en nödvändighet för den
tekniska industrien, och i mån av specialisering skaffa sig olika
enskilda företag eller företagargrupper ofta egna laboratorier, vilka i
allmänhet hållas på en mycket hög vetenskaplig standard. Exempel
på dylika utgöra järnbrukens, kullager-, ångturbin- och
flygindustriens m. fl. laboratorier.
Förutom i denna mera vetenskapliga form förekommer
materialprovning vid tillverkningskontrollen, dels i form av råmaterialkontroll,
dels i form av provning av hel- och halvfabrikat efter en bearbetning,
som kanske förändrat det i de olika delarna ingående materialets
egenskaper till helt andra än hos utgångsmaterialet, och slutligen i
form av provning av hela konstruktioner antingen för vägledning vid
eller till beriktigande av konstruktörens beräkningar eller som ren
tillverkningskontroll.
Materialprovningen vid tillverkningskontroll vinner ständigt ökad
terräng, och för modern sund verkstadsdrift är den numera en
nödvändighet. Det gäller icke bara att kontrollera, att materialet äger
de egenskaper, som av konstruktören förutsatts vid beräkningen av
konstruktionen, exempelvis viss draghållfasthet, utan även att det äger
de för själva tillverkningen önskvärda eller nödvändiga egenskaperna,
exempelvis svetsbarhet eller annan bearbetbarhet. Slutligen gäller det
för den ansvarige tillverkaren att tillse, att slutprodukten äger
sådana egenskaper, att den även motstår viss ovarsamhet eller olämplig
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
