Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - Mekanisk materialprovning - 128. Teknologiska prov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanisk materialprovning
Man skiljer mellan å ena sidan s. k. teknologiska prov, d. v. s. vissa
enklare prov, för vilka speciella provningsmaskiner icke äro
nödvändiga, och å andra sidan prov, för vilka provningsmaskiner erfordras.
Vid de senare provningarna erhållas i regel resultaten uttryckta i
siffervärden.
128. Teknologiska prov.
Bockningsprou.
Detta prov utföres för att påvisa, att ett material äger viss
form-förändringsförmåga. Det förekommer i många former, dels för
råmaterial, t. ex. plåt eller stänger, då det gäller att undersöka, om
materialet utan att brista motstår viss bockning, för vilken det kanske
utsätles vid fabrikationen, dels för färdiga delar för alt påvisa, att
materialet, efter den bearbetning det genomgått, fortfarande har kvar
viss formförändringsförmåga. I det förra fallet bör den bockning,
som materialet skall tåla innan brott uppstår, vara större än den
bockning, för vilken det utsättes vid tillverkningen. När det gäller
plåt, bör bockningen utföras såväl i plåtens längdriktning som i dess
tvärriktning. I det senare fallet bör kravet på
formförändringsförmåga bestämmas så, att det överträffar de fordringar, som i
praktiken kunna ställas på den färdiga delen. Dessa fordringar äro i
allmänhet svåra att bedöma. De sammanhänga med tänkbara
formförändringar vid användning, efterriktning o. d.
Formförändringsförmågan bedömes dels med den radie, över
vilken bockning sker, dels med bockningsvinkeln, d. v. s. den vinkel, den
bockade delen genomlöpt från utgångs- till slutläget. Lämpliga
bock-ningsradier och vinklar få utexperimenteras för olika material och
dimensioner. Vanligen hålles radien som en viss multipel av
godstjockleken.
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
