Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggande vetenskaper, av Olof Lodén - Mekanik - 145. Teknikens måttenheter - 146. Beteckningar och storheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
år 1913 föranstaltad utredning föreslagits att så länge icke annorlunda
officiellt föreskrives i Sverige, bör liksom hittills med kraften 1 kg
förstås tyngden i Stockholm av massan 1 kg (Statens
Provnings-anstalts meddelande nr 93).
Det mest använda fysikaliska måttsystemet är cgs-systemet med
grundenheterna centimeter, gram (massa) och sekund. Där är 1 gram
= 1/1 000 av massan av kilogramprototypen. Kraftenheten, 1 dyn, är
en härledd enhet och är den kraft, som erfordras för att ge massan
1 g en accel. av 1 cm/s2 (ä 0,001 gram). Detta system användes
framför allt inom fysikens olika områden och inom elektrotekniken. Den
senares praktiska enheter kunna direkt anges i cgs-enheter. Sålunda
är 1 volt = 108, 1 ampere = 0,1, 1 joule = 107 cgs-enheter o. s. v.
Ett nytt måttsystem, Giorgi-systemet, uppkallat efter italienaren
Giorgi, har på senare år fått många förespråkare särskilt inom
elektrotekniken, och troligt är, att det så småningom kommer att ersätta
såväl cgs-systemet som de nuvarande tekniska systemen.
Giorgi-mått-systemet bygger på längdenheten 1 meter, massenheten 1 kilogram
och tidsenheten 1 sekund. Med dessa grundenheter blir mekaniska
energienheten 1 joule och effektenheten 1 watt. Genom att dessutom
införa en lämplig »övergångsenhet» mellan de mekaniska och
elektromagnetiska enheterna kunna samtliga mekaniska och elektriska
enheter uttryckas direkt i de internationella prototyperna för längd och
massa. Samtidigt passar storleksordningen för de olika enheterna
väl med inom starkström stekniken förekommande värden. För kraft
användes den härledda enheten 1 neivton (In). 1 n = 105
cgs-enheter (dyn) = 0,103 kraftkilogram i tekniska systemet.
146. Beteckningar och storheter.
s = väg i meter (m).
t = tid i sekunder (sek.).
v — hastighet i meter per sekund (m/sek.).
a — acceleration i meter per sekund2.
(o — vinkelhastighet i radianer per sekund.
c = vinkelacceleration i radianer per sekund2.
n = varvtal i varv, minut.
F = kraft i kg.
G = vikt i kg.
m = massa i kgsek.ym = G: tyngdaccelerationen.
A = arbete i kgm.
M = kraftmoment i kgm.
I — tröghetsmoment i kgmsek2.
-114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
