Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggande vetenskaper, av Olof Lodén - Hållfasthetslära - 154. Formförändring och påkänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hållfasthetslära
Tabell 142. Elasticitetstal.
Elasticitetsmodul E kg’cm2 Glidmodul G kg/cm2
Stål ................................. 2 100 000 810 000
Fjäderstål............................ 2 100 000 850 000
Stålgjutgods.......................... 2 150 000 830 000
Gjutjärn ............................. 1000 000 ~ 350 000
Mässing .............................. 850 000 300 000
Koppar, valsad ....................... 1 100 000 420 000
Duraluminium ......................... 725 000 —
Hållfasthetsegenskaperna hos de olika materialen återfinnas i de
avdelningar, där resp, material beskrivas. För att underlätta
återfinnandet av uppgifterna härom lämnas här sidhänvisningar.
Gjutjärn.................. del I sid. 151
Aducergods ................ » I » 152
Fjäderstål ................ » I » 108
Kromnickelstål............. » I » 92
Stålgjutgods .............. » I » 147
Kolstål ................... » I » 87
Koppar .................... » I » 162
Aluminium.............. del I sid. 220
Mässing.................. » I » 172
Aluminiumlegeringar.... » I » 226
Magnesiumlegeringar.... » I » 242
Pressgjutgods ........... »II » 240
Varmpressat gods ........ » II » 246
Fig. 133.
Hållfastheten är även beroende av
temperaturen. Under 0° ärt. ex.järnet
sprött, vilket särskilt är fallet, då
det innehåller fosfor. I fig. 133 visas
sambandet mellan temperatur,
sträckgräns, brotthållfasthet och tänjbarhet
föi’ mjukt smidesjärn. Till en början
avtar tänjbarheten med stigande
temperatur, och järnet blir vad man
kal
lar blåskört. Nitar få därför ej bearbetas vid temperatur, där
blå-skörhet kan befaras.
Vid de flesta hållfasthetsberäkningar utgår man från att
påkänningen o är direkt proportionell mot spec. töjningen £ enligt formel
(28), men villkoret härför är, att de påkänningar man räknar med
icke överstiga proportionalitetsgränsen. Den största påkänning, som
427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
