- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
532

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mätteknik - av Ivar Weibull - 187. Temperaturmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mätteknik

där Tv — temperatur enl. Fahrenheit, Tc = temperatur enligt
Celsius.

I vetenskaplig litteratur och inom termodynamiken förekommer
oftast den absoluta termodynamiska temperaturskalan, som har sin
nollpunkt vid —273,2°C, den s. k. absoluta nollpunkten, vid vilken en
ideal gas har trycket 0. Således har man

^abs = + 273X

Översikt över olika mätmetoder.

Inom olika temperaturområden komma olika mätmetoder till
användning. En översikt av de olika metoderna återges i tabellform här
nedan (tabell 168) med angivande av det temperaturintervall, inom
vilket den angivna metoden vanligen kommer till användning.

Tabell 168. Temperaturmätningsinstrumentens användningsområden.

Metod (mätinstrument) Ungefärligt temperaturområde °C


Vätsketermometrar........ —180° — +300°

Gastermometrar .......... lägsta temp.—2000°

Motståndstermometrar .... » » —’800°

Termoelement............. 100° —1600°

Strålningstermometrar ... 700°—högsta temp.

Vätske- och gastermometrar.

Den vanliga kvicksilvertermometern är alltför välkänd för att
behöva någon närmare beskrivning. Den är användbar från —39 C
(kvicksilvrets fryspunkt) till c:a +300cC.

Med sprit som termometervätska kan man gå ned till —78 C och
med specialvätskor ännu lägre (toluol, pentan ned till —180 C).

Gastermometrar basera sig på volyms- eller tryckökningen hos en
gas vid dess uppvärmning. De ha endast rent vetenskapligt intresse,
varför de här endast omnämnas.

Motståndstermometrar.

Dessa grunda sig på det förhållandet, att det elektriska motståndet
hos de flesta mptaller varierar mer eller mindre starkt med
temperaturen. Som motståndsmaterial skulle man således på denna grund
kunna använda nästan alla metaller och legeringar, men de särskilda
ford

532

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:51:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free