Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spånavskiljande formgivning, av Einar Wiberg - Maskinbearbetningsmetoder - 10. Fräsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinbearbetning
lanseras innan de tagas i bruk. Ett annat sätt att få fräshuvudet att
gå vibrationsfritt är att minska fräsens vikt genom att göra
symmetriska ursparingar eller tillverka fräshuvudet av lättmetall.
Skivfräsar och satsfräsar. Vid konstruktion av dessa fräsar bör
man se till att frässpåren bli rikligt dimensionerade, så att de lätt
bortleda spånorna. Spiralens riktning skall vara sådan, att spånen ledas
bort från maskinen. Fräsen får ej ha skarpa hörn eller kanter, i vilka
spånen kunna fastna och skada fräsen. När satsfräsar användas, bör
skillnaden mellan de olika fräsarnas diametrar ej vara för stor, emedan
den skärhastighet som kan väljas, är bestämd av den största fräsens
diameter.
Efterskurna fräsar. Efterskurna (avbackade) fräsar ha den fördelen
att tandformen ej förändras vid fräsens skärpning. De ha därför trots
ogynnsammare skärvinklar än fräsar med spetständer ett stort
användningsområde vid form- och kuggfräsning. Emellertid bör man
använda dessa fräsar endast för de fall, då formfräsningen ej kan utföras,
med andra fräsar. Vid fräsning av spår med noggrann bredd äro
exempelvis delade, korstandade skivfräsar eller tvåspårsfräsar mycket
lämpliga att använda.
Kurvorna för fräsens eftersvarvning måste väljas så, att skärkantens
profil blir oförändrad efter skärpningen. Denna fordran uppfylles av
de fräsar, där efterskärningen utföres efter en logaritmisk eller
aritmetisk spiral.
Fig. 111.
Fig. 112.
Diameter, tandantal och skärvinklar för efterskurna fräsar kunna
ej enbart bestämmas med hänsyn till de lämpligaste skärförhållandena,
utan det är i regel profilformen, som är utslagsgivande. Profilen
förutsätter nämligen en bestämd minimidiameter, då måtten l och m, se
fig. 111, icke få underskrida ett visst minimivärde.
Storleken av eftersvarvningen, se fig. 112, d. v. s. höjden h på
fräs-tanden, bestämmes med hänsyn till
1) tanddelningen 2) storleken av släppningsvinkeln p.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
