Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spånavskiljande formgivning, av Einar Wiberg - Maskinbearbetningsmetoder - 11. Slipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinbearbetning
Komstorlekar:
Mycket fin .............. 200 180 150 —
Fin................................ 120 100 90 80
Medelgrov eller medelfin . . 70 60 50 46
Grov ...................... 36 30 24 20
Mycket grov .............. 16 14 12 10
Mjukt och segt material slipas bäst med grovkorniga slipskivor,
såsom n:r 24—36. Hårda och spröda material med finkorniga skivor,
såsom n:r 46—80.
Hårdhetsgrad. En slipskivas hårdhet bestämmes av bindemedlets
styrka. Hårdhetsgraden beror således ej av slopkornens hårdhet.
Skivans och kornens hårdhet äro två skilda begrepp. Vad som är
avgörande vid val av en slipskivas hårdhetsgrad, är arbetsstyckets
beskaffenhet, d. v. s. material, storlek, hårdhet etc. Man kan i
allmänhet säga, att ju hårdare ett material är, desto mjukare skall skivan
vara för att bli fri- och kallskärande.
Ju mindre arbetsstyckets diameter är, desto mindre blir kontaktytan
mellan skivan och arbetsstycket och desto hårdare skiva bör användas
och tvärtom.
Ju högre arbetsstyckets hastighet är i förhållande till skivans
hastighet, desto hårdare skiva skall användas och tvärtom.
En slipskiva har den rätta hårdheten, om slipkornen, när de bli slöa,
brytas loss ur skivan på grund av det ökade skärtrycket och lämna
plats för nya skarpa korn. Ar en skiva för hård, lossna icke de slöa
kornen, utan skivan »trycker». För mjuka skivor förlora lätt kornen
och utslitas därför hastigt.
Hårdheten betecknas med bokstäver och är efter Norton-skalan
följande:
Mycket mjuk Mjuk Medelhård Hård Mycket hård
E H L P T
F I M Q U
G J N R V
K O S w
Bindemedel. De vanligaste bindemedlen äro: keramiska,
vegetabiliska och mineraliska.
Keramiska bindemedel bestå huvudsakligast av lera, fältspat och
kvarts. Dessa bindemedel användas för hårdbrända skivor (1409—
1500°). Deras egenskaper äro: ringa elasticitet och stor porositet. De
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
