Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 21. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutning
21. Allmänt.
Med gjutning avses att i en form av något slag införa ett material i
flytande tillstånd och där låta det stelna. Det gjutna föremålet erhåller
samma form som håligheten i gjutformen, om materialet uppfyller
denna till alla delar. Gjutgodset uttages efter stelnandet, då formen
kan öppnas. För gjutning kunna användas metaller och deras
legeringar, vax, hartser, bakelitprodukter, cement etc. Ur
verkstadssyn-punkt intressera i första hand metallerna och legeringarna och av
dem närmast järnet med ingående beståndsdelar. Även andra
metaller gjutas i stor omfattning, exempelvis bronser och lättmetaller. För
vissa av dem tillämpas speciella gjutningsmetoder, såsom
pressgjut-ning etc. Dessa metoder behandlas i särskilda kapitel, och i detta
avsnitt kommer därför huvudvikten att läggas på järn- och stålgjutning.
Begreppet gjutbarhet.
Metaller och legeringar tilläggas olika egenskaper, som ge uttryck
för deras lämplighet för gjutningsändamål. Egenskaperna
sammanfattas i begreppet gjutbarhet, varmed menas en metallegerings
förmåga att i smält tillstånd kunna gjutas i form och därvid utfylla
densamma till alla delar och bilda ett i möjligaste mån homogent gods.
De egenskaper, som bestämma gjutbarheten, äro smälttemperaturen,
tunnflutenheten, krympningen, segringen samt benägenheten att
utveckla gaser vid stelnandet.
Smälttemperaturen ligger olika högt för olika legeringar (jfr tabell
32). Ju högre temperaturen ligger, desto mindre gjutbart kan
materialet sägas vara. Anledningarna härtill äro flera. Ur ekonomisk
synpunkt måste det anses ofördelaktigt med hög smältpunkt, enär
upp-värmningskostnaderna bli höga. Vidare bli ugnsanläggningarna
dyrbara, då material med hög eldbeständighet måste användas för
in-fodringen.
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
