Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 21. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutning
Tabell 32. Smältpunkter.
Grått gjutjärn ............ c:a 1200° C
Vitt gjutjärn ............. c:a 1130° C
Stål ...................... 1400—1500° C
Koppar .................... c:a 1080° G
Aluminium ..................c:a 660° C
Bly ...................... c:a 330° G
Tenn ..................... c:a 230° C
Zink ..................... c:a 420° G
Fördyrande blir även behovet av mera eldfast formmaterial vid
högre temperaturer.
Legeringarnas smältvärme och specifika värme ha även, om också
i mindre grad, betydelse för smältningens ekonomi. Ju högre
smältvärme och specifikt värme, desto större värmeåtgång och desto högre
smältningskostnader.
Det bör observeras, att endast ett fåtal legeringar har en bestämd
smältpunkt. De flesta ha ett s. k. stelningsintervall mellan två
temperaturgränser. Inom detta intervall utfällas ur smältan kristaller
med viss procentuell sammansättning, som successivt ändras. Endast
då smältans sammansättning motsvarar s. k. eutektisk legering, sker
stelnandet vid en bestämd temperatur, den s. k. eutektiska punkten.
Tunnflutenheten är en viktig egenskap hos en legering, som skall
gjutas. Ju mer tunnflutet materialet är, desto lättare uppfyller det
även de tunnaste och mest invecklade sektioner i gjutformen. För en
och samma legering kan tunnflutenheten varieras genom att höja
eller sänka temperaturen. Högre temperatur ger en mera tunnfluten
metall än lägre temperatur. Eutektiska legeringar äro mest lättflutna.
Genom tillsats av lämpliga legeringsbeståndsdelar kan
tunnflutenhe-ten ökas. Sålunda tillsättes gjutjärn med små mängder fosfor för
detta ändamål.
På grund av de fysikaliskt betingade volymsförändringarna vid
temperaturvariationer förete metaller och legeringar vid stelnandet i
gjutformarna krympningsfenomen. Den procentuella längdändringen från
temperaturen i smält tillstånd till rumstemperatur varierar avsevärt
för olika legeringar. Tabell 33 upptar några krympningssiffror, som
kunna vara av värde att känna till. Siffrorna äro endast ungefärliga
och variera för de olika materialen med halten legeringsbeståndsdelar.
Krympningen hos gjutjärn sker ej kontinuerligt från det ögonblick
metallen hällts i formen till dess godset svalnat. Vid stelnandet företer
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
