Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 21. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutning
egenskaper anses som en förorening och alltid söka hållas nere
under några hundradels procent. Fosfor har mindre inverkan på
gra-fitutfällningen men ger, som ovan påpekats, en del andra egenskaper
åt gjutjärnet, som göra att fosforhalten i vissa fall kan hållas relativt
hög.
Vid smältning av gjutjärn kan dess sammansättning regleras genom
blandning av olika järnsorter i på förhand beräknade proportioner.
Vanligen ingår därvid tackjärn med på förhand känd analys, skrot
sorterat efter tidigare användningsområde och på så sätt tämligen
väl bestämt till sin sammansättning, återgångsmaterial från det egna
gjuteriet, bestående av vid gjutgodsrensningen erhållet skrot, samt i
vissa fall smide med känd eller uppskattad analys. På grundval av
de ingående legeringsbeståndsdelamas mängder kan en s. k.
jäm-blandningsberäkning utföras med utgångspunkt från en viss önskad
analys. Beräkningen bör även taga hänsyn till de eventuella
förändringar, som kunna inträda vid själva smältningen, såsom minskning
av något legeringsämne genom oxidation, s. k. avbränna, smältans
upptagande av kol eller svavel ur bränslet etc. Smältningsmetoden
och bränslets kvalitet ha härvid stor inverkan.
Speciellt utsatt för avbränna är kisel, som vid smältning i s. k.
kupolugn (fig. 205) beräknas bortgå med c:a 10 °/o av ursprunglig mängd.
Vid smältning med kol som bränsle och vid intim blandning av kolet
och det påsatta materialet, som sker bl. a. i kupolugnar, kan
gjutjärnets kolhalt minskas genom tillsats av kolfattigt smidesskrot.
Genom uppkolning vid smältningen blir dock procenthalten kol ej mindre
än c:a 2,7, ett förhållande, som bör beaktas vid beräkningar enligt ovan.
Då gjutjärn har stor benägenhet att upptaga i bränslet förefintligt
svavel, bör svavelhalten i koksen, som användes, vara noggrant
bestämd samt koksmängden, som åtgår för en viss järnkvantitet,
uppmätas.
Tackjärnets uppdelning efter analys eller kvalitativa egenskaper
sker på flera olika sätt. Svenska tackjärnssorter betecknas vanligen
med en stämpel, som anger ursprunget, d. v. s. producenten, samt en
bokstav angivande smältningsmetoden (bränslet), exempelvis E för
elektrojärn, K för koks, T för träkol. En tillfogad siffra betecknar
procenthalten ingående kisel.
Vid större gjuterier sorteras köpt gjutjämsskrot efter
användningsområden, varigenom man erhåller en för de flesta smältor tillräckligt
noggrann bestämning av skrotets sammansättning. Vid noggrannare
beräkningar bör analys utföras. Sorteringen brukar ske enligt 1—6
å sid. 203.
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
