Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 22. Modeller - 23. Formmaterial och formsandens beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
Fig. 212. Kärnlåda.
delar men äro relativt tunga. Framställning av en metallmodell
genom gjutning fordrar till att börja med en trämodell. Krympmånen
på denna måste vara så slor, att den erhållna metalhnodellen, sedan
den stelnat, håller krympmån för den slutliga detaljen.
Modeller måste utföras med släppning på ytor, som ligga parallellt
med den riktning, i vilken modellerna upplyftas ur formen, fig. 211 a.
Cylindriska detaljer och liknande, som ej kunna ges släppning, fordra
delade modeller, fig. 211b. Ofta måste klackar, flänsar o. d. göras
skilda från modellen i övrigt för att denna skall kunna lösgöras ur
formen. Modelldelarna styras i förhållande till varandra medelst
styrstift och motsvarande ringar eller hylsor.
Ihåliga detaljer fordra, att formen kompletteras
med en kärna, motsvarande håligheten. För
kärntill-verkning användas kärnlådor, fig. 212, vanligen
utförda i trä. En i gjutform inlagd kärna måste
fast-hållas i ett entydigt läge. Detta kan ske genom att
kärnan göres något längre än modellen i övrigt och
att denna utföres med s. k. kärnanvisningar, fig. 211 b,
som i formen komma att motsvaras av urtag, i vilka
kärnan kan vila.
Trämodeller böra ges en omsorgsfull ytbehandling,
bestående i noggrann putsning till släta ytor samt
målning. Den senare avser dels att skydda träet mot
fukt och dels att genom olika färger markera olika
delar av modellen. Vanligen är färgen på modellen
grå, medan kärnanvisningar målas svarta. Det är även brukligt att
t. ex. medelst röd färg markera, vilka ytor som skola bearbetas, och
som vid formningen därför böra placeras nedåt. De djupast liggande
delarna bli nämligen tätast och jämnast till strukturen. Dessutom skall
på dylika ytor påläggas arbetsman, där denna ej redan är upptagen
på en särskild modellritning. Storleken av pålägget varierar med
detaljernas storlek och med den erforderliga noggrannheten vid
bearbetningen.
23. Formmaterial och formsandens beredning.
Formmaterial.
Av gjutformar finnas tre typer:
Permanenta, som utföras av metall och användas vid
massproduktion, exempelvis vid gjutning av stort antal detaljer, som skola eller
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
