Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 23. Formmaterial och formsandens beredning - 24. Formning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutning
Fig. 214 b. Sandsikt.
Fig. 214 a. Sandtorkmaskin.
användas på nytt. Den blir dock ej lika bra som ny sand, varför man
vid formningen använder nyberedd s. k. modellsand närmast
modellen och fyller ut med äldre sand. Till de arbetsprocesser, som utföras
med begagnad sand, höra sönderdelning i s. k. sandpiskmaskiner samt
magnetseparering för att avlägsna eventuella järnpartiklar. Om dessa
få kvarligga och rosta, ge de vid en följande gjutning upphov till
skadlig gasbildning.
24. Formning.
Man kan skilja mellan råsandsformar och torrsandsformar.
Sanden håller i förra fallet 8—10 °/o lera, i senare fallet 18—20 °/o.
Formningen sker vid råsandsformar i fuktigt tillstånd och likaså gjutningen.
Härvid fordras mycket god genomsläpplighet. Torrsandsformar
utföras med fet sand. Formningen sker med fuktig sand, men därpå
sker en torkning före gjutningen. Man använder speciella torkugnar,
fig. 215, eller vid större svårflyttbara formar transportabla
torkanläggningar. Torrsandsformar kyla godset mindre än råsandsformar
och ge ett tätare och mera spänningsfritt gjutjärn.
Mindre och medelstora detaljer formas i flaska. Denna utgöres av
en ram av järn, som håller ihop formsanden kring modellen.
Vanligen användes tvådelad flaska, fig. 216, där över- och underdelen
styras i förhållande till varandra genom styrpinnar och öron. En del
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
