Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 23. Formmaterial och formsandens beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
gives genom den luftmängd av visst tryck, som på viss tid passerar
ett sandprov av bestämda dimensioner, packat med känd kraft.
Med formbarhet menas, att sanden skall låta sig formas utan att
spricka sönder samt väl ansluta till modellens ytor, även om dessa
sluta i skarpa vinklar etc. Kort sagt, formbarheten avser sandens
förmåga att ge skarpa avtryck. God formbarhet nås med tillräckligt
finkornig sand med oregelbunden kornform och relativt hög lerhalt.
Sandens hållfasthet är av stor betydelse för formningsarbetet. Olika
bindemedel ge olika hållfasthet. Exempelvis uppblandas s. k.
kärn-sand, som fordrar hög hållfasthet, med linolja, sulfitlut, melass eller
harts, vilka vid torkning ge god sammanbindning av sandkornen. Även
kornstorleken och kornformen påverka hållfastheten. Mindre,
oregelbundna korn ge den högsta hållfastheten, dels emedan
sammanfog-ningsytan per volymsenhet av sanden ökar med minskande
kom-storlek, dels emedan antalet kontaktpunkter mellan kornen blir större
vid oregelbunden form än vid mera utpräglad klotform.
Värmeledningsförmågan bör vara god, för att man skall få en
tillräckligt snabb och jämn avkylning av gjutgodset. En större
vattenhalt i leran ger något ökad kylförmåga, men i de fall, där denna
måste ökas avsevärt, måste gjutning ske mot kokiller, d. v. s. i
formsanden inlagda järnstycken av lämplig storlek.
Fig. 213. Kollergång.
Formsandens beredning.
I de flesta större gjuterier finns en speciell sandberedningsavdelning,
där arbetsoperationerna i större eller mindre utsträckning utföras av
maskiner.
Den från grustag hämtade sanden krossas
i s. k. kollergångar, fig. 213, varefter den
torkas och siktas. Fig. 214 a och 214 b visa
respektive en sandtorkmaskin och en sikt. Själva
blandningen av den färdigberedda sanden
med lera och vatten sker med fördel i
kollergång. Den sker även ofta i särskilda
sand-blandningsmaskiner. Lera och vatten
blandas liksom de i kärnsanden ingående
beståndsdelarna i särskilda lerberedare. I större, helt
mekaniserade sandberedningsanläggningar äro de olika maskinerna
byggda så, att sanden genom sin tyngd passerar från den ena till den
andra. Olika slags transportörer användas även.
I gjuteriet använd sand tillvaratages och behandlas så, att den kan
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
