Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Lödning - 66. Mjuklödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lödning
1 lod av detta slag kunna även ingå vismut, kadmium och antimon.
Tabell 49 visar de ungefärliga smältpunkterna vid olika legeringar.
Tabell 49. Smältpunkter för mjuklod.
Tenn delar Bly delar Vismut delar Smältpunkt°C
1 2 — 200
1 1 — 190—200
2 1 — 185—190
64 36 — 181
50 25 25 160
25 25 50 100
4 4 1 160
3 3 1 155
2 2 1 142
1 2 2 111
5 3 3 94
Som flussmedel (lödmedel) användes vanligen rå, koncentrerad
saltsyra, i vilken zink löses, till dess lösningen är mättad. Till denna
lösning sättes vanligen halva viktmängden kallmättad salmiaklösning.
Flussmedlet strykes på fogen med en pensel. I handeln förekommer
även ett stort antal s. k. lödpastor, vilka huvudsakligen bestå av harts,
stearin o. d.
Flussmedlet har till uppgift att upplösa metalloxid på fogytorna och
att förhindra att sådan bildas under uppvärmningen.
Vid mjuklödning användes som värmekälla en lödkolv av koppar.
Denna kan uppvärmas direkt i en kolfyr e. d. Numera användas dock
vanligen kolvar, där värmet tillföres kontinuerligt, varigenom onödiga
uppehåll i arbetet undvikas. Sådana kolvar värmas vanligen med en
i kolven inbyggd bunsenlåga, ett elektriskt element e. d.
Vid stumfog böra fogkanterna placeras på något avstånd från
varandra och avrundas enligt fig. 479. Härigenom erhålles stor vidhäft-
Fig. 479.
ningsyta och en jämn övergång från lod till grundmaterial. Vid
över-lappsfog bör övertäckningen ej göras alltför stor, eftersom risk då
finnes, att lodet ej helt fyller ut fogen och att ev. kvarvarande flussmedel
åstadkommer frätningar.
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
