Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Lödning - 66. Mjuklödning - 67. Hårdlödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lödning
Mjuklödning av aluminium.
Mjuklödning av aluminium sker så gott som uteslutande i stumfog,
varvid fogkanterna beredas enligt fig. 479.
Lodet utgöres av en legering, i vilken ingår några av metallerna
tenn, zink, vismut, kadmium, bly, silver och aluminium.
Smältpunk-ten är ungefär 250°C. Som värmekälla användes antingen en lödkolv
eller en lödbrännare av bunsentyp.
En mjuklödd fog i aluminium är i allmänhet ej fullt säker mot
frät-ningar.
67. Hårdlödning.
Hårdlödning av järn, koppar, mässing, brons, zink m. fl. tunga
metaller.
Vid hårdlödning användas vanligen lod med en smältpunkt på 500
•—900cC. De bestå av ungefär två tredjedelar koppar och en
tredjedel zink. Tennhalten är vanligen endast ungefär 1 °/o. Dessutom
förekommer något kisel, i vissa lod även järn o. s. v. De mera lättsmälta
loden, såsom t. ex. paljelod (smältpunkt c:a 700cC), innehålla något
silver. För övrigt användas numera i stor utsträckning samma lod som
för svetslödning.
Vid hårdlödning uppvärmes antingen hela arbetsstycket eller
delarna närmast fogen till den för lödningen lämpligaste temperaturen,
d. v. s. till ungefär samma temperatur som lodets smältpunkt. Vid
denna uppvärmning har nämligen lodet sin största
vidhäftningsför-måga. Förbindningen uppstår genom en legering i ytskiktet mellan
lod och grundmaterial, men dessutom tränger lodet även in i porer och
håligheter i fogytorna. Är uppvärmningen därför för svag, försämras
denna legering och inträngning. Om den däremot är för stark,
kommer zinken i lodet att koka och därvid nedsättes dettas
bindnings-förmåga. Uppvärmningen kan göras i en kolfyr, med
acetylen-tryck-luftsbläster eller med en acetylen-syrgaslåga. När uppvärmningen
sker med låga, bör denna röras i cirklar över arbetsstycket, så att
uppvärmningen blir i möjligaste mån jämn. Vid massfabrikation sker
uppvärmningen vanligen i ugn.
Som flussmedel användes vanligen vattenfri borax, vilken antingen
strös över fogen eller löses i vatten och penslas på lödstället. De för
svetslödning avsedda flussmedlen ha i allmänhet större
lösningsför-måga än borax och böra användas vid större fordringar på
hållfastheten.
385
25 — Verkstadsboken II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
